Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrmogen, se Mogen.
Norräljen nor^ä^jen, dial. nor- (noréVpn) (N. Helgen
Lotter c. 1750; Norrelgen Nora bergsl. s. 58 [1791]; Norr elgen
Hermelin 1803; Norr Elgen 6S 2 Ö 31), stor sjö i Hällefors sn,
Grythytte bärgsl. Vstml. Om första leden se Norrgryten,
Norr-lången; jfr Söräljen. Senare leden har i äldre tid säkerligen
börjat med h (jfr formen hos Lotter), hvilket försvunnit i
in-Ijud1. Jag erinrar för öfrigt om fsv. Heelgyarsaas2, nu Älgerås
Vadsbo hd Vg. En motsatt utveckling har ägt rum i fsv.
Uddunge, nu Huddinge, fsv. Udnungaby, nu H&ningby (SD IV
Reg.). Om ordets etymologi se Häljen.
Nossen nos4sen (Nåss Sjöen Crselius s. 391 [1736? 1774];
Nossen Hermelin 1818, GS 3 Ö 36) Vimmerby sn, Sevedes hd
Kim. : Nosshult; nära sjön Nyen; jfr Flåren ~ Furen o. s. v.,
om allittererande sjönamn se dessutom öfversikten. Namnet
uttalas med ett &-ljud, som har dragning åt ö, alltså fsv. -ö-.
Det bör antagligen sammanställas med fsv. älfnamnet Noss3,
nu Nossan, som utfaller i Dättern, samt den älfnamnsstam Noss-,
som enligt Rygh Elven. s. 175 möjligen förekommer i Norge.
Man är frestad att föra namnen till isl. hnoss f. Smycke’, i
hvilket fall de till betydelsen vore att jämföra med de under
Gallringen, Gullungen anförda »berömmande» namnen. Dock är
denna härledning att betrakta som en blott lös gissning.
Nyckeln (Tham Nyk. ss. 13, 260, 261) Gåsinge sn, Daga
hd Sdml.; å GS 4 Ö 33 kallad Nyckelsjön. Detta senare namn
förekommer äfven GS 3 Ö 36 i Norra Vi sn Ög. samt 4 Ö 33
Gryts sn ock St. Malms sn Sdml., jfr Nyckelvattnet GS 1 V 34 i
Färgelanda sn Dalsl. ock no. Neklevandet, hvilket enligt Rygh NG
2: 116 har stor likhet med en gammaldags kroknyckel4. Af de
svenska sjöarna är det isynnerhet den i Gryts sn belägna som
faar en sådan form. Samtliga namnen kunna tänkas hafva
utgått från ett enkelt ‘Lykil, resp. fno. ‘Lykill; dock behöfver
detta naturligtvis icke ha varit fallet. Med afseende på sjö-
*) Jfr Nor. Aschw. gr. § 312 anm. 1.
*) VGL IV. 15: 17 (Schlyt. s. 303).
3) VGL IV. 11: 4.
4) Jfr äfven Rygh Elven. s. 177.
Sv. land»m. XX. i.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
