- Project Runeberg -  Strindberg. En ledtråd vid studiet av hans verk /
348

(1921) [MARC] Author: Erik Hedén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

högmodig nog, han hatar sina fiender, och han har svårt
att ångra. Men han gör likväl stora och kristna verk.
Strindberg känner igen sig, en del av sig, i jarlen och
älskar honom därför men straffar också, just därför,
hans högmod med att låta hans planer misslyckas. Han
klandrar Birgers lag om kvinnas rätt att ärva, vari han
tydligen ser ett förebud till lagen om gift kvinnas
äganderätt, men ursäktar sin hjälte med att lagen egentligen
avsåg lätta mannens underhållsskyldighet åt ogifta
kvinnor. I novellen uppträder den präst som av kyrkan vart
skild från sin hustru i Högre Ändamål (gamla Svenska
Öden
). Så hårt satt medkänslan för dennes öde fast
i Strindberg. Han söker dock något försvara kyrkans
grymhet därmed att en andens man ej bör binda sig för
hårt vid det köttsliga.

Något av sig själv — det vreda, ovettiga, högmodiga
och ångrande förkunnandet — hade ju Strindberg ock i
Folkungasagan
återfunnit hos Birgitta. Men hon
var på samma gång en sådan där kvinna som ville
underkuva männen. I berättelsen om Karl Ulfsson
och hans Moder
målar Strindberg därför henne
grym men icke på ett lågt sätt.

I Kungshamns-Gisslan skildras hur Sten
Sture d. y. söker omvända Kristian Tyrann med en god
gärning och ett ögonblick håller på att lyckas — men så
segrar ondskan igen. Hemming Gadhs övergång till
Kristian motiverar Strindberg försöksvis med att han
gripits av den stora tanken om Nordens enhet (d. v. s.
författarens skandinavism). I Räfst- och
Rättarting
skildras den barske Gustav Vasa som för ett
ögonblick mänskligt sorglös och glad. Så får han ock sedan
glädjen att krossa den kvinnliga högfärdsstiftelsen
Vadstena kloster. Strindberg tager energiskt kungens parti
i kivet med biskoparne om slott och jordar.

Erik XIV företräder i Sorgespelet på Örbyhus
liksom i dramat Strindbergs veka, grubblande, tveksamt
ångrande sida. Han sitter ensam på ålderdomen, vill ej ens
se hustru och barn, ty han kan umgås med dem redan i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:40:19 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hestrindbg/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free