- Project Runeberg -  Fem noveller /
132

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den förlorade sonen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

den förlorade sonen. .132

betala clet, sade bon, och är för resten en
fullkomligt oskadlig varelse samt har i tornet haft
besök af ett par främmande karlar, som samtalat
med henne i tre timmar. Vid nattens inbrott
befallde portvakten dem att gå, men då blef
fruntimret illa till mods och skickade belt nyss
portvakten till mig, med begäran att jag ville besöka
henne, ty hon hade tråkigt."

"Hon skall i allt behandlas efter här
gällande bruk och ordning," mumlade polismästaren.
"I morgon blir hon fri och kan sedan, så snart
hon kommer utom vår domvärjo, af hjertans
lust fortsätta sitt gudlösa lefverne. God natt,
Kilian." •

Han vände sig mot frun, som gått förut till
salsdörren och der i skuggan stod lutad mot
dörrposten. Under det ban förde henne ut och
ledsagade henne till hennes hus, utfor ban i
vredesmod mot den förhärdade varelsen, som
sannolikt hade den arme främlingens död på sitt
samvete, men redan åter utkastade sina krokar
efter nya offer, innan ännu jorden tillslutit sig
öfver det sista. Han bedyrade, att en sten fallit
från hans hjerta, då ban erfor, att denne Laporte
icke var någon Amthor och hoppades, att den
rätte Andreas ännu skulle godtgöra sin moder
det lidande, hon för hans skull med sådan
kristlig ståndaktigt måst bära. Det hedervärda rådet
vore den värda frun uppriktig tack skyldigt för
den möda hon genom denna sena promenad
underkastat sig.

Och dermed tog han afsked af den tystlåtna
fru.Helena, önskande henne en angenäm natt.

Denna önskan blef förvisso icke uppfylld.
En storm uppstod, som rasade bela natten
igenom, med tjut och brak, så att det var, som ville
den lyfta jorden från sina axlar. Uppe i det
rum, som en gåug tillhört Andreas, hade ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysefem/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free