Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvenne klappningar. Där hade de emellertid ej stannat länge,
berättade guldsmeden, utan gått ut och begifvit sig först till
handskmakaren eller den skotske väfvaren och, då de ej på
något dera stället sluppit in, till Michael snickare där de
inslagit fönstren, vidare till svenska skolan där de gjort enahanda
våldsverkan. Därefter hade de lupit omkring och sedan
återkommit först till guldsmeden och sedan till Paul Rokes, på
båda ställena inslående fönstren. Mäster Lars kunde taga på
sin ed, att dessa samme sluppit in hos krögaren, och hade den
ene haft grå kläder med en liten hatt på hufvudet, den andre
en stor krage om sig. Här tyckas stadssoldaterna hafva noga
aktat sig att ingripa, nöjande sig med sakens anmälande till
vaktmästaren, som genast gått till Anders Wissert men där
länge måst klappa, innan pigan upplåtit. Denna senare hade
påstått, att de två personerna varit en tysk och en skotte, under
det att krögaren förklarat sig ej hafva mottagit andra än två
köpmän och ett par studenter (djäknar), samt att han från
dessas sällskap gått till sängs. Närmare utredning om dessa
vålds-verkare vanns aldrig.
Men inte nog att oroliga sällar störde friden, de företogo sig
äfven att drifva gäck med själfva ordningens upprätt hållare,
ett oskick för öfrigt som på alla tider och orter existerat. Ett
gyckel af detta slag tillät sig en natt i slutet af april 1637 en
engelsk båtsman, Samuel Brun (Brown), och detta inte allenast
mot en enskild soldat utan mot hela vakten.
Man tänke sig i stadssoldatens Hans Mattssons kläder, när
denne i sakta mak dragande längs S.t Johannesgatan (nu
Södra Hamngatan) då och då utropar det sista klockslaget.
Inte kunde det vara behagligt för honom att, kommen till
Daniel Nilssons hus och där continuerande sitt rop, bakom sig
få höra den ofvannämnde engelske båtsmannen härmande
utstöta samma toner eller några liknande! Soldaten nöjer sig
emellertid med att fråga engelsmannen, hvårföre denne ropat,
och drar därpå vidare till Nils Splitzvogts hus där han
återigen såsom förut upphäfver sin röst. Detta besvarar
engelsmannen från sin plats med att tvenne gånger härma den
ordinarie nattvakten. Då går denne som det tycks något uppbragt
tillbaka till sitt försmädliga eko, frågar ånyo hvarför han ropat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
