Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 3 juni »paltade» Rosen åter ut till Saumarez vid
Vinga och hade hård sjö, så att han blef sjuk och var
ännu ett par dar därefter så »drumlig» i hufvudet, att han
hvarken kunde skrifva eller tänka.
Den lo kom en öfverste i engelsk tjänst, som på väg
till England den 19 maj afrest från Vilna till Ryssland.
Denne berättade bland annat, att man där ute med kraft
beredde sig att mottaga fransmännen samt att ryska
arméen vore beundransvärd både till styrka och utrustning.
Nu hände Rosen i hans brefskrifning ett litet missöde,
det nämligen, att han vid ett samtidigt afsändande af
tvenne bref, ett till Engeström och ett till Wirsén, råkade
att förväxla utanskrifterna, så att hvar och en af dessa
herrar fick det till den andre ämnade brefvet. Detta gjorde
Rosen till en början mycket bekymrad. »Tala bara aldrig
om», skrifver han till Wirsén den 14 juni, »att jag skrifver
orätta utanskrifter! Jag är däröfver så gramsen, att jag
ej törs se någon i synen. Således, begrafvom denna
händelse uti en evig glömskas natt, och tyck inte, att jag är
för stort vrak! Kan du bibringa min hederlige gynnare,
excellensen, detta tänkesätt på min sujet, vore det så
mycket bättre.»
I samma bref öfvergår han emellertid till förhållandet
till England. Svenska skepp kommo in med falska papper,
och nu skulle till Danmark afgå en stor konvoj, som
Rosen icke visste hur han skulle få Saumarez att tillåta.
Bara icke den af Rosen illa omtyckte och vanligen med de
fulaste epitet benämnde Thorntorn — den ännu i landet
kvarvarande engelske ministern — skrefve något drafvel
öfver till England, hvilket dock storligen vore att befara!
Par surcroit vore gubben Saumarez vid ett högst dåligt
humör. Man fick se, hvad svar Rosen skulle erhålla, då
han nu åter måste ut att »skämmas och ljuga».
Engeström, som i sina anteckningar omtalar
brefförväx-lingen, fäste sig ej vid slarfvet härvidlag men hade
däremot åtskilligt att anmärka mot innehållet i det till Wirsén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
