Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Derpå fortgick repetitionen utan afbrott, i samma
halfhöga, ibland till hviskning nedsjunkande, ibland till
enstaka utrop stigande recitation, till dess Julia säger
sitt:
»God natt, god natt! Må stilla frid och ro
Så ljuflig som i mitt, uti ditt hjerta bo!»
och Romeo svarar:
»Ack! lemnar du mig ensam med min längtan?»
hvilken replik Gustaf Alm uttalade med höjd stämma
och ett passioneradt uttryck, i det han närmade sig
fönstret och sträckte fram sina armar, som om han
velat sluta henne intill sig, under det den unga flickan,
med fullkomligt rigtig urskiljning, lutade sig ut genom
fönstret och med oskyldigt frågande blick och på samma
gång förtroendefullt och barnsligt förvånad, men utan
all skygghet framstälde sin fråga:
»Hvad längtan kan du hysa mer i qväll?»
— Bra! — ropade Holmer från sin plats borta
vid fönstret, i det han slog ett kraftigt slag i boken,
— just så skall det låta! Hvem har sagt fröken det?
— Ingen har sagt mig det! — svarade Anna,
rodnande af glädje öfver lofordet, — jag bara trodde att
det skulle vara så!
— Ja, då trodde fröken aldeles förbannadt rigtigt!
— utbrast Holmer på nytt, i det han lade boken ifrån
sig i fönstret och steg upp, — och det gjorde herrn
med för gesten, — fortsatte han vänd till Gustaf, —
när herrn sade sin replik just på det der sättet! Jag
börjar tro att ni har instinkt, mina barn, och det
gläder mig, för det är mer än alla skolor och all teknik
i verlden!
— Ja men det ligger ju så fasligt nära, — inföll
Gustaf, också glad öfver att han fick litet med af be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
