- Project Runeberg -  Bland rödskinn och cowboys. Berättelse från den amerikanska västern /
45

(1893) [MARC] Author: George Alfred Henty Translator: Elin Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tid af vissa skäl vara beredd. Jag skall nu skrifva mitt namn i
er närvaro, mr Curtice.»

Dokumentet var långt, skrifvet på sexton sidor. Två af
biträdena kallades in. Mrs Tunstall skref sitt namn, sedan hon på
mr Curtice’ uppmaning lagt ett stycke papper på sista sidans
innehåll, så att det ej kunde ses, och de tre herrarne bestyrkte
namnunderskriften. Ett sigill, köptes i en bod i närheten och af trycktes
under namnet. Mrs Tunstall tog därpå afsked, belåten öfver att hafva
lämnat sitt dokument i säkra händer.

Mr Curtice talade om saken med sin kompanjon. Denne
skrattade och sade:

»Kvinnor tycka om hemlighetsmakeri, Curtice. Jag förmodar,
att hon själf disponerar någon liten egen förmögenhet, som hon ej
vill låta öfvergå till mannen, och att hon är rädd, att han skall få
tag i testamentet och få reda på, åt hvem hon ämnat den.»

»Det tror jag ej,» sade mr Curtice, »ehuru det är en möjlighet
att så är. Hon var visst utländska, spanska eller italienska, ty hon
talade med främmande brytning. Det var skrifvet på sexton
skrif-arkssidor.»

»Nå, om hon skrifvit det själf, är ju det ej så underligt. Hon
har väl gått in i detalj och förklarat, hvarför hon handlat så som
hon gjort.»

»Det är möjligt, men jag tror det ej. Sanna mina ord, Harris,

om den där luntan blir öppnad en gång, skall den befinnas in-

nehålla sällsamma afslöjanden. Den kvinnan var ej någon toka,
och det lider intet tvifvel, att hon handlade på allvar. Hon sade,
att det skulle gifva oss mycket att göra, och jag tror henne. Jag
skall skrifva till Randolph och bedja honom om några närmare
upplysningar rörande den klient, han skickat till oss.»

När han fick mr Randolphs svar, hvilket i korthet redogjorde
för William Tunstalls lefnadsöden, blef mr Curtice mer öfvertygad

än förut, att det ej var något blott infall att anförtro honom

denna handling, och han slog vad med sin kompanjon om en ny
hatt, att dokumentet ej vore ett testamente, utan skulle komma att röja
något mycket sällsamt.

Mr Randolph lyckönskade sig för sin förtänksamhet, då ett år
efteråt mr Tunstall kom in på byrån. ’

»Jag kommer för att lyfta ett par hundra pund i förskott på
nästa räntor», sade han.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgarodskin/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free