Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hufvud, som visar sig. Alla de andra komma in, så skola vi bryta
npp dörren. Det här skall snart vara klart.»
»Det är mycket bättre, än jag hoppades», sade doktorn. »Vi
ha vunnit nära fem minuter. Nu må de komma när de behaga.
Bill, stå här och ge akt på kudden! När striden börjar, komma de
att försöka få den åt sidan för att skjuta på oss. Låt öfre sidan
af den luta något tillbaka mot den här stolen! Just så! Nu kan
ni sitta ned, ser ni, och skulle ni få se en hand, som försöker knuffa
kudden åt sidan, så skjnt en kula genom handen; bry er icke om
oss, om det icke blir alltför hett för oss och vi ropa på er.»
Utifrån gjordes nu ett fruktansvärdt angrepp på dörren; man
gaf den väldiga stötar med yxor och kofötter.
»Nu, Sim, bör dn tala till dem en smula», sade doktorn. »När
du tömt din revolver, skall jag taga din plats, medan du laddar om.»
Det buller, som åstadkoms af stötarna, tillkännagaf tillräckligt
tydligt för Sim, hvarest de män stodo, som handterade tillhyggena.
Han hade redan ersatt de kulor, han skjutit af, och stadigt och
kallblodigt sköt han nu sex skott genom dörrspegeln. Skrik och
eder utifrån underrättade honom om, att några af dem träffat. Det
blef en stunds uppehåll, men så började anfallet på nytt. Träet
gaf vika för yxorna, och dörren började spjälkas, hvarjämte flere skott
skötos utifrån. Men doktorn hade lutat sig djupt ned, de andra
stodo på sidan om skottlinjen, och Bill på sitt håll hade lagt sig på
knä bredvid kudden. Doktorns revolversvarade på skotten, och när
han tömt sin pistol, intog Hugh hans plats. Af de vilda skriken
och ropen utanför förstod man, att elden förorsakade förödelse.
Men dörren var nu nära att gifva vika, och då Hugh
började-skjuta, föll en af dörrspeglarna in. Låset hade redan gifvit vika.
Mexikanerna voro emellertid urståndsatta att tränga in till följd af
de belägrades oupphörliga eld. Dessa hade äfven släckt sina ljus
och hade den fördelen att kunna se fienderna i skenet från blossen.
De bytte plats efter hvart skott, så att mexikanerna fingo skjuta
nästan helt och hållet på måfå.
Striden hade rasat tio minuter, då ett häftigt rop, åtföljdt af en
gevärssalva, hördes utanför. De i rummet belägrade uppgåfvo
jubelrop och mexikanerna ett vildt tjut af förtviflan och raseri. Angreppen
på dörren upphörde ögonblickligt, men i stället uppstod på gården
en rasande strid. Denna fortgick några minuter, till dess
mexikanerna bådo om försköning, då skjutandet upphörde.
Don Ramon hördes nu ropa: »Hvar ären I? Lefva alla?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
