Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Soest, Miinster eller Dortmund, är osäkert.1 Antagligen har man här
endast att tänka sig inhemska förutsättningar.
Ej långt därefter framträda äfven handtverkarna organiserade i
ämheten. Ar 1360 ha sålunda guldsmederna fått sig ett skrå utfärdadt,
nästan ordagrant öfverensstämmande med guldsmedsämbetets i Liibeck* i. 2,
1375 skomakare och tunnbindare, och före 1400 äro jämväl skrån utfärdade
för smeder, linnehandlare, bagare och skinnare. Huruvida ämheten
tidigare förefunnits i Riga är svårt att med bestämdhet afgöra.
Antagligen var så ej fallet, åtminstone ej i någon större utsträckning,
äfven om inom ett eller annat yrke en viss organisation kunnat vara
införd; särskildt kunde så ha skett inom yrken tillhörande
lifsmedels-industrien för utöfvande af nödig kontroll. Härpå tydde ännu en
rådsförordning af 1280 om garfvarnas och skomakarnas rätt.3 Då denna
ej på något sätt antyder en korporativ författning för dessa yrkeslag,
har här sannolikt icke förefunnits något organiseradt ämbete.
I Reval var ämbetsorganisationen tidigare införd. Åtminstone
innehåller dess stadslag af 1248 eller 1284, i enlighet med sin liibska
förebild, en bestämmelse om att ämbetena skola äga rätt att hafva
morgonspråk, hvarjämte där talas om hagarnas mästare.1 Och i
Hapsals stadslag af 1294 stadgas i allmänna ordalag, att ingen skall
få utöfva ett yrke, innan han upptagits i ämbetsbrödernas lag. Dar
måste då alltid ha funnits ett väfvarämhete, ty väfvarna erhålla i
stadslagen rätt att välja två mästare för yrkesuppsiktens handhafvande.
Skrån äro dock först långt senare utfärdade, så i Reval 1393 for
guld-smeder och 1394 för slaktare0.
. Stieda Schragen 90 antar att så varit fallet. För uppgiften att likartade
gillen, omfattande hela handtverksståndet, vid denna Ud skulle ha funnits r Soest
Mönster och Dortmund, anför han Hegels framställning (II 361 fl., 511 1 t.).
Af hvad denne meddelar, framgår dock ej tydligt, att dylika all:manna 1rand
verks-rrillen funnits i dessa städer redan 1352. Åtminstone var säkert sa icke fallet
Mönster där en dylik sammanslutning - till det s. k. gemanen gilde agde ™m
... fler 1354 (före 1410) Se härom G. Schulte Di
i. W. I (Mönster i. W. 1898) 121. - I Dordreclit upprattades 1367 ghesel
294 ff„ jfr 100. Det äldsta bevarade skrå för
guldsmederna i Lnbeck är från 1492 (tr. hos Wehemahn 215 ff.).
3 Tr hos Stieda Schragen 282, jfr 86.
4 Stieda Schragen 85 f.
5 Stieda Schragen 97.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
