Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - B. Invånarne - b. Religion, bildning, sedlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
Det Lutherska presterskapet är ganska
talrikt och består af öfver 3400 personer eller
ungefär en prest pä en befolkning af 974
individer. Det utgöres af en ärkebiskop, 1J
biskopar, 177 kontraktsprostar, 1078
kyrkoherdar utan kontrakt, 895 komministrar, 941
vicepastorer och adjunkter, 33
regimentspa-storer ni. m., dock är prestmännens anlal
i det speciela så olika fördeladt, att, medan j
t. ex. Bleking har en prest för 1895 och i
Norrbottens Län en för 1-405 invånare,
kommer på Gottland en prest på hvar 585:lc och
i Jönköpings Län en på hvar 813:de individ.
A t hu Unna Undervisningen har i Sverige
alltid stått pä en hög ståndpunkt,
jemförelsevis med andra länder. Imellertid fanns i
äldre lider icke något ordnadt system lor
folkundervisningen, de offentliga skolorna
alsågo endast bildandet af prester och
embetsmän, och ehuru 1686:års kyrkolag
visserligen stadgade, att klockare eller kapellan skulle
bestrida harnaundervisningen, och ali
föräldrarne skulle vara skyldiga alt låta sina barn
undervisas, kom denna förordning dock aldrig
till verkställighet. Bättre åtlyddes och större
verkan hade ett annat stadgande af Carl XI,
ali. ingen skulle få konfirmeras, som icke kunde
läsa, och ingen inga äktenskap, som icke gått
lill nattvarden; men först 1723 anbefalldes
föräldrarne att sjelfva undervisa sina barn eller,
om de saknade förmåga dertill, sända dem
lill klockaren eller skolmästaren. Sedan denna
lid inrättades der och hvar en skola; men
stålen bekymrade sig föga om undervisningen,
fastän äfven denna var på tal vid 1809 -10
årens riksdag. Först den 10 December 1820,
samma dag, då nja skolordningen lör de lärda
skolorna utfärdades, anbefalldes
Uppfostrings-kommiltéen ali utarbeta förslag till folkskolor,
och först d. 18 Juni 1842 blef det lag, alt
hvarje stadsförsamling och hvarje socken pä
landet skulle hafva minst en skola, att
seminarier till folkskolelärares bildande skulle
upprättas i hufvudstaden och i alla stiftsstäder,
och ali hvarje församling skulle sjelf bestrida
kostnaderna för sina folkskolor, så framt icke
dess oförmåga dertill är sä stor, ali
understöd måste meddelas af staten. Den sistnämda
liar imellertid sedan dess anslagit ansenliga
medel lill folkskolorna (sedan 1840:ärs riksdag
ärligen omkring 13.000 rdr bko) och dessutom
lill seminarierna, till stipendier åt dessas
elever och till hjelp vid folkskolelärares aflöning
användt omkring 36,000 rdr om året.
Derjemte blefvo vid nästföregående riksdagen 800
rdr bko årligen beviljade åt grefve Torsten
Bu-denschöld för biträde vid folkundervisningens
ordnande, hvarförutom 80,000 rdr bko blifvit
al-satta till fond för folkskolelärares
pensionering. Vid slutet af 1850 befunnos 434,571
hai n i skolåldern; men af dem åtnjöto blott
1 43,526 undervisning i fasta och 126,178 i
undulatoriska folkskolor. När härtill räknas
17,465, som erhöllo enskild undervisning, och
6228, som undervisades i allmänna läroverk,
återstodo ändock 128,996, som måste nöja
sig med undervisningen i hemmet, och 12,178,
som saknade ali undervisning. Folkskolornas
lärare utgjorde 185:» elt antal af 3160, der-
af 2156 i fasta och 1454 i amhulatoriska
skolor. Skollärare-seminariernas antal är 13.
Utom de egentliga folkskolorna finnas äfven i
städerna söndagsskolor, fattig- eller friskolor,
småbarnsskolor m. fi. *).
Mot de lärda skolorna har staten visat
sig frikostig nästan i alla lider, särdeles efter
det nya statsskickets införande, och resultatet
af dess omsorger för dessa undervisningsverk
blef 1820:års skolordning, hvilken d. 6 Juli
1849 förändrades genom lärdoms- och apolo
gist-skolornas förening sä väl sins imellan som
med gymnasierna tills. k. Elementarläroverk,
angående hvilken sedermera nya bestämniel
ser blifvit tillagda. Statens utgifter lor
akademier, gymnasier och lärda skolor slego 1810
till blott 5159 rdr, men 1830 till 260,000,1840
till 326,000 och 1849 till 441,523 rdr bko, af
hvilken sistnämda summa 284,832 rdr utgingo
ensamt till elementarläroverken. Äfven
lärjungarnes antal vid dessa läroverk har stigit
ansenligen, eller från 4,852 år 1824 till 5,917
år 1833 och till 6,292 år 1853.
Universitetet i Uppsala, den äldsta af
Sveriges högskolor, invigdes d. 21 Sept. 1 477,
var under ären 1582—1593 förflyttadt till
hufvudstaden (hvarom nu äter är allvarsamt fråga)
och hade 1504 endast 6 professioner, hvilka år
1700 hade vuvit lill 18 och 1855 till 28. Är
1593 var de närvarande studenternas anlal 64,
år 1696 utgjorde det 700, år 1730 steg det
till 1053, är 1782 till 583, år 1830 till 844,
år 1855, höstterminen, till 876. Hela antalet
studerande, med de inom 2 år frånvarande,
utgjorde della sistnämda är 1461.
Akademiens, hufvudsakligen af jordegendom
(Gustaf den Stores donation af 306 hela
hemmall) uppburna inkomster uppgå till
omkring 178,000 rdr bko; men dess skuld,
hufvudsakligen åsamkad genom stora
nybygg-nadsföretag pä sednare åren, uppgick 1851 lill
79,796 rdr bko, och samma är bidrog staten
lill universitetet ined 30,000 rdr bko, ehuru
den 1820 icke lemnade något bidrag och 1825
endast 1 400 rdr.
Lunds Universitet, stifladt 1666, eger f. ii.
ansenlig jordegendom och hade 1853 inkomst
af 134,880 rdr, deruti inberäknadt ett
stals-anslag af 35,350 rdr bko; universitetets skuld
sleg år 1853 lill 28,521 rdr. Professorernas
antal var 25 är 1855, och de närvarande
studenternas 379. Öfver hufvud har de
studerandes anlal vid bägge univcrsitelerna aftagit på
de sednaste åren, och man kan nu beräkna,
alt af 2750 menniskor i Sverige är I
studerande, hvaremot Byssland räknar I student,
på 17,680, Frankrike 1 på 2306, Tyskland en
pä 2418, Norge en på 2395, Danmark en pä
1489 och Amerika en på 871 inbyggare.
") Medan den svenska folkskolelärarens minsta
allöning uppgår till 110 rdr bko om året,
har den norska omkring 222 rdr bko och
den amerikanska i staten New-York 528,
i staten Massachusets 948 rdr bko. I
Frankrike är minsta folkskolelärarelönen 400 fr. i
kommuner med under 1000 inbyggare, lid"
francs i kommuner, som hafva intill 3000, och
800 i dem, som hafva öfver 3000 invånare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
