Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - B. Invånarne - c. Näringsfång, Fabriker, Handel - Handel - Sjöfart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
kanal, med omkring 25 proc. för Hjelmare
kanal samt med nära 70 proc. för
Strömsholms kanal. Sedan nu jernvägen mellan
Örebro och Arboga blifvit öppnad, komma
inkomsterna från Hjelmare kanal att ansenligt
minskas, så att frågan om Hjelmarens sänkning
snart torde åter förekomma.
Inkomsternas stigande härleder sig till stor
del från ångfartygen, och dessas (enskilda
tillhörande) antal utgjorde:
År 1852 82 st. om 3,56hästars kraft
» 1853 93 » 4,1624- »
» 1854 99 » 4,41>»
» 1855 131 » 5.927 »
» 1856 147 » 6,594 »
Antalet af handlande och deras betjening var:
I städer och köpingar. På landet.
Handlande. Betjening. Handl. Betjen.
År 1834 3,037 3,155 —
-» 1844 3,498 3,388 — —
»> 1854 5,856 3,988 1,697 439.
» 1856 6,263 4,320 1,913 516.
De svenska småstädernas föga betydande
handel inses bäst deraf, att, när samtliga
städerna år 1855 hade inalles 5,725 handlande,
tillhörde af dessa 630 Göteborg och 2,063
Stockholm. Af hela bevillningen, 104,625
Rdr, betalade Stockholm ensamt 33,585 och
Göteborg 30,209 Rdr. De under landsrätt
lydande städerna och köpingarne hade s. å.
226 handlande, hvilka i bevillning erlade 3200
Rdr. För 1856 hade städernas bevillning
nedgått till 83,551 Rdr eller jemt hälften af hvad
den utgjorde 1854, hufvudsakligen till följd
af den vid nästföregående riksdagen beslutna
skattenedsättningen.
Detta den Svenska handelns och industriens
blomstrande tillstånd hotades med ett svårt
slag genom den finanskris, som, sedan den
länge låtit förspörja sig i de större
industri-och handelsstaterna, mot slutet af 1857 äfven
sträckte sina förderfliga verkningar till vårt
land, der det uppstod en tryckande
penningställning, till stor del i samband med krisen
i den öfriga verlden, men likväl i ej ringa
mån särskildt framkallad genom det svenska
nationallynne!, att vilja njuta, förrän man
förvärfvat. Imellertid kan det icke sägas, att
någon egentlig panisk skräck fattade nationen,
utan man beredde sig tämligen lugnt på alt
bära olyckan, hvilket också tyckes hafva
lyckats, ehuru många stora och äfven redbara
handelshus fallit. Med ständernas begifvande
upptogs slutligen ett för näringarnas
upphjcl-pande afseddt statslån af 12 mill Rdr riksmynt
(3 mill. silfv.), hvilket imellertid tyckes komma
att kosta staten nog dyrt, enär
Bankofullmäg-tige, åt hvilka det blifvit anförtrodt alt deraf
meddelJi lån, i början för sådana fordrade ända
till 9 proc. i ränia, ehuru denna sedermera
nedsattes till 8 proc. Att här upprepa allt
det myckna, som härom blifvit skrifvet och
taladt, skulle till föga gagna; man torde för
alla händelser kunna hoppas det bästa, och
äfven dessa «dyra» penningar synas begärliga,
efter alla tecken att döma.
Sjöfart.
De äldsta underrättelserna man eger om
Svenska handelssjöfarten äro af 1559, då
städerna sig imellan träffade en
öfverenskommelse, oin huru deras sjöfart under då
instundande sommar skulle bedrifvas, och deraf
befinnes, att Sveriges hela på utrikes ort den
tiden seglande handelsflotta bestod af 62
fartyg om tillsammans 3,534 läster, hvilka
hufvudsakligen gingo på Holland, Danzig och
«Bråwassze» (Brouage i Frankrike), men
åtminstone icke för detta år till någon ort på
andra sidan Engelska kanalen. Under de
följande oroliga åren förföll sjöfarten allt mer,
och Stockholm lärer år 1614 icke hafva haft
något enda fartyg; under Gustaf den Store
Adolf förkofrade denna sjöfart sig likväl så,
att icke mindre än 71 fartyg af Svenska
handelsflottan kunde biträda vid härens
öfverförande till Tyskland. Imellertid bestod
handelsflottan ännu år 1723 af endast 100 fartyg;
men det år 1724 utfärdade produktplakatet
hade den verkan, att redan 1727
handelsfartygens antal uppgick till 480 stycken, hvilket
antal ytterligare ökades under det sedermera
pågående kriget mellan sjömagterna, då Sverige
var neutralt och våra rederier hade tillfälle
till en synnerligt lönande fraktfart. År 1759
steg de Svenska handelsfartygens antal till 585,
och tretio år derefter uppgifvas de fartyg, som
användes till export och import, hafva haft
en drägtighet af tillsammans 90,000 läster.
Genorn missgynnande konjunkturer, krig och
kaperier kom Svenska handelsflottan sedan
ytterligare i lägervall; men under åren 1814
och 1815 började åter en gynnsam tidpunkt
för våra rederier, och under det sedan följande
långvariga fredslugnet har Svenska sjöfarten
vunnit en hittills okänd utveckling. De
förmåner, som först 1815 och sedermera 1825
och 1840 i våra hamnar inrymdes åt
Norrmännen, föranledde imellertid, att den på
utrikes ort seglande Svenska handelsflottan först
gick tillbaka (ända till 1837), dock har hon
sedan dess småningom återvunnit samt till
och med öfverskridit den ståndpunkt, på
hvilken lion befann sig vid periodens början.
Antalet af sjöstädernas fartyg har under
samma tid lilllagit i stor skala och ännu mer
antalet af landlmän tillhöriga farkoster.
Om sjelfva seglationen på Sverige har man
icke uppgifter, som gå synnerligen långt
tillbaka; men af dem, som äro tillgängliga,
finner man, att denna under de sednaste åreu
förhållit sig som följer:
Geogr. Lexik.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
