- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
8

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolfsforss (Öfre) - Adolfsforss (Nedre) - Afholmsberget - Afhulta, fordom Stafstorp - Aflebo-Sjön - Aflången - Afva - Afvelsäter - Afvern - Aggarp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillverkning och stålugn, allt med
köpetackjern. Det bar nu 2 ofria härdar
med samma smide och hammarskatt
som 1840. Brukspatron L. A. Groth
egde bruket 1845, och hans arfvingar
för närvarande. Brukets utskeppning
sker pà Göteborg.

Adolfsforss (Nedre), ett jernbruk i
samma socken, som ofvan är omnämndt;
har nu 2 ofria härdar samt i allt lika
privil. årligt smide samt spik- och
manufaktursmide som Öfra Adolfsforss.
Se Noreberg.

Afholmsberget. Berg i Helsingland,
Bjuråkers socken, vid nordvestra
stranden af Norra Dellen (61° 54’ n. br.),
höjer sig till 740 fot öfver hafvet och
600 fot öfver Dellens vattenspegel.

Afhulta, fordom Stafstorp kallad, en
gård i Munktorps socken, Snäfringe
härad af Westerås län, har vacker
belägenhet vid Mälaren. Gården har i
drottning Kristinas tid blifvit försåld
från krono till skatte. Sedermera
halden tillhört fru Hirschman, direktör
Björk, biskop Wijkman och brukspatron
Iverus. Af fornlemningar märkas i
närheten af Afhulta ruiner efter en skans
eller borg med ringmurar samt en
bautasten. Ar 1825 fann man vid Stafsby
5 st. menniskoskeletter tätt och rakt
liggande bredvid hvarandra.

Aflebo-Sjön. Sjö i Södermanland,
hörande till Trosa-åns vattensystem. Sjön,
som äfven kallas Lillsjön, afbördar sig
i sjön Nyckeln. Höjden öfver hafvet
37 fot.

Aflången. Insjö i Linderås socken af
Norra Wedbo härad i Jönköpings län,
märkvärdig derföre, att, enligt
anteckning i Linderås kyrkobok, assessor J.
L. Bogeman på Göberg der låtit år
1800 plantera braxen, som bibehållit
sig och förökats.

Afva. Gästgifvaregård vid
strandvägen uti Nordmalings socken af
Ångermanland och Westerbottens (Umeå) län,
norr om Degerfjerden; skjutsar till:
Lefvar, nord nordost . . . 1 1/2 mil.
Önska (i Hernösands län), sydv. 2 mil.

Afvelsäter. Gästgifvaregård i
Karlstads län, Tveta socken och Näs härad,
1/4 mil söder om socknekyrkan;
skjutsar till:

Åmåls stad, sydvest.... 1 mil.

Gränsjön, nordvest .... 1 3/4 mil.

Göstakrog, nordost .... l l/4 mil.

Norra Ed, n. n. o.....1 mil.

Afvern. Sjö i Nerike, Skyllerstads
härad, på gränsen mot Östergötland.
Sjön upptager vattendrag från
Hjerta-och Baflinge-sjöarna, Bjurhulta-sjön samt
Stora och Lilla Kringsjön; sjöns aflopp
är Ysinge- eller Haddebo-ån, som
passerar talrika sjöar, Wifbotten,
Björklången, Björksjön, den milslånga
Örmlången m. fl och slutligen faller ut i
Ysinge-viken af sjön Glan.

Aggarp, 2 mantal, och Stora
Århufvud eller Ekholmen, 1 mantal,
frälsesäteri i Kulltorp socken och Westbo
härad af Jönköpings län, hafva tillhört
2:ne gamla slägter, först Store och
sedan Hård, hvilken sednare en längre
tid innehade godsen. Den förstnämnda
gården är belägen på en höjd norr om
sockenkyrkan, och den sednare vid
Albo-sjö, äfven i Kulltorp socken. Den
förste kände innehafvare af dessa gods
var Bengt Andersson Store, som fick
dem i förläning 1565 af konung Erik
XIV. Sedermera innehade riksamiralen
friherre Karl Karlsson Gyllenhjelm
gårdarna, hvilka han, tillika med
Tyllstorp och Broddhult, i arf lemnade
till Estrid Store, som var gift med
Anders Bengtsson Hård, page hos
konung Gustaf II Adolf, hvilken sedan
skref sig till Aggarp och Törestorp,
äfven liggande i Kulltorp. Genom detta
gifte kommo gårdarne till slägten Hård
i sednare hälften af 1600-talet, och
Aggarp förblef, jemte Århufvud, i den
omkring ett århundrade. Ofvannämnde
Anders Hårds och Estrid Stores son,
drabanten hos kon. Karl X Gustaf, Hård,
ärfde sedan begge gårdarna och derefter
på 1700-talet souen, majoren Gabriel
Fredrik Hård, som var gift med B. H.
Mora t. Vid arfskiftet efter G. F. Hård
delades gårdarne, tillsammans
utgörande 2 mantal, sålunda, att sonen
Fredrik Ad. Hård fick ett mantal i
Århufvud, eller som det då kallades
Ekholmen, och magarna, sergeanten
Vornitz och löjtnanten G. Gyllensting, fingo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free