Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ansta - Antarfve - Anten - Anten - Antonström - Antuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ansta, ett berustad t säteri, 1 ’/2
mantal, i Romfartuna socken och Norrbo
härad af Westerås län, är beläget l/t
mil söderut från kyrkan på en ås, som
löper från Badelunda norr ut till Falu
län. Gården donerades 1645 till
öfversten vid Westmanlands regemente
Peter Margalli Granatenfeldt och, efter
lians död 1674, till kommersrådet
Daniel Lejonanckar. Egendomen
reducerades 1684, såsom ett gammalt
militie-heraman, till kronan och blef indeldt
till boställe för dåvarande öfversten vid
Westmanlands regemente,
generalmajoren Peter Creimers; men detta
förändrades 1691, då rustning sattes på
Anstå, och Frövi i Skultuna socken
anslogs i stället till öfverste-boställe.
Anstå kom sedermera i enskilda
personers händer och innehades på
1700-talet af regementsskrifvaren J. Röding,
fältkamereraren J. Schenström och vice
advokatfiskalen A. Gussander, som sålde
egendomen 1809 till hr P. Waller.
Gården är bebyggd med en
tvåvå-nings-mangårdsbyggning, med flyglar,
omgifven på tre sidor af en stor
trädgård.
Antarfve. Gästgifvaregård i söder
på ön Gotland uti Haldhems socken,
Gröttlinge ting och Wisby län;
skjutsar till:
Boxarfve, söder ut . . . 1 ’/4 mil.
Enges, i norr.....1 ’/2 »
Halor, d:o.....1 »
Ronehamn, nordvest . . . 1 % »
Skog, söder ut.....2 »
Anten. En långsträckt sjö i
Långare socken, Kullings härad och
Wenersborgs län, med sträckning norr
ut, till någon del inom Bjälke härad.
Största längden är 15/s mil och
bredden omkring ’/2 mil. Utgör
hufvudkällan till det vattensystem, som bildas
genom sjöarna Mjören, Säfvelången,
Aspen och Lerums-elfven, med utlopp i
Göta-elf, strax nordost om Göteborg
vid gamla staden.
Anten. Liten insjö i Örebro län
och Sundbo härad, på gränsen mellan
Askersunds och Snaflunda socknar. Har
genom en å aflopp till Wettern.
Höjden 353 fot öfver hafvet.
Antonström, ett jernbruk i Sunne
socken och Fryksdals härad af Karlstads
län, fick den 22 Dec. 1760
Bergskollegii resolution på rättighet att här
anlägga 1 stångjernshammare och
bit-flytta 1 härd och 190 sk® smide från
Löfstaholm samt 1 härd och 400 sk®
från Glumserud; år 1761 d. 16 Mars
fick bruket ytterligare 100 sk® smide
från Högfors och d. 14 Febr. 1803
rättighet att flytta 1 härd och 345 sk®
af smidet till Löfstaholm. Ar 184 0
hade Antonström 345 sk® privil. årligt
smide, dels af eget, dels af
köpetackjern, som skeppades på Göteborg,
hammarskatten var 3 sk® 9 1®. Egare
voro 184 5 C. D. U. Crouoborgs sterb-
husdelegare. Ar 1857 hade bruket fri
härd.
Antuna, en by i Eds socken och
Sollentuna härad af Stockholms län,
märkvärdig för de rättegångar den
varit i äldre tider underkastad. Fordom
och ännu 1688, enligt detta års
jordebok, räknades byn till Hammarby
socken i Walleutuna härad af samma län.
I Antuna hafva i äldre tider flera
hemman tillhört St. Clara kloster; men flera
gånger har rättegång uppkommit om
eganderätten till dem. »Beskedelig man
Lüdeka Stralendorph, Knape», är den
första kända egaren till hemman i denna
by. Han sålde det i slutet af
1300-talet till Tideman von der Wesens
husfru Elsabe, som åter 1392 gaf
hemman derstädes i medgift för sin dotter
Mekalde, då hon ingick som nunna i
St. Clara kloster. Härom uppstod
sedan rättegång mellan klostret och
Stralendorph ; men på räfstetinget i
»Folk-landstingstad med Walltuna hundare»
tilldömdes hemmanet åt klostret. Eu
annan rättegång uppstod 1446 imellan
klostret och Lars i Nora (Danderyd), som
orätt afhändt klostret ett hemman uti
Antuna i skatt; men Upplands-lagmannen
Jöns Bengtsson Oxenstjerna tilldömde
på tinget i Svesta åt klostret hemmanet
till »everdelig ego». Klostret fick dock
icke länge vara i lugn besittning af
detta hemman; ty redan 1454 väckte
konung Karl Knutssons fogde, Lasse
Esbjörn, på räfstetinget i Uppsala fråga
om samma hemman och påstod, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
