- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
63

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antuna - Anudden - Anunda-bråten - Anunds hög - Anundsjö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det var skatte; men detta bevistes vara
orätt, och den förra dömen fastställdes.
Samtidigt med denna uppkom en
annan tvist om 3 öresland i Annertuna,
med yrkande om bördsrätt till dem.
Denna rättegång handlades vid
lagmanstinget med allmogen i Wallentuna
härad i Örsta, och fälldes det utslag, »att
dessa 3 öresland borde förblifva vid
klostret fritt och oqvaldt efter denna
dag.» Jönis i Annertuna satt som
nämndeman, tillika med 11 andra
namngifna, i häradet bosatta bönder. Häraf
ser man, att äfven klostrens jordagods
voro ofta underkastade rättegångar,
väckta af lekmän. Efter denna tvists
afgörande fick St. Clara kloster troligen
vara i oqvald besittning af siua hemman
i Antuna, emedan icke något dombref
angående sådana rättegångar efter denna
tid mer förefinnes i arkiverna. Klostret
fick dock icke länge behålla godset; ty
detta, likasom alla dess öfriga, voro
bland de första, som, i kraft af
Westerås recess 1527, indrogos till kronan.

Anudden. Ombergs nordvestra udde
vid sjön Wetterns strand uti
Wäfver-sunda socken, Dals härad och
Linköpings län.

Anunda-bråten, en trakt i Hidinge
socken och Edsbergs härad af Örebro
län, har, enligt hvad några velat påstå,
sitt namn deraf, att de hedna
konungabröderna Anund och Sigar, hvilka stridde
mot hvarandra, här bröto brödrafriden.
Den har ock blifvit kallad Höga-hed,
som man tror af de grafhögar, som der
finnas, under namn af Lanna-högar.
Konung Anund skall hafva fallit i
striden och fått siu graf vid en ek, kallad
Kungs-eken. Allt detta är dock
obestyrkt.

Anunds hög, nämligen Braut Anunds,
se Badelunda ås.

Anundsjö, en socken, belägen högst
uppe i Ångermanlands Norra fögderi af
Hernösands län, 210 fot öfver hafvet.
Dess areal utgör icke mindre än 630,272
tunnland, af hvilka 15,000 äro sjöar
och kärr. Denna socken är mycket
olik de nästgränsande derigenom, att
de stora skogarne, i synnerhet de, som
ligga norr och vester ut, äro föga
odlade genom nybyggare; men skälet till
detta förhållande inses lätt, då man får
veta, att stora skogar ännu i slutet af
förra århundradet betäckte halfva
socknen. Socknen har en norrländsk natur,
sådan den fordom var, enkelt vacker,
ehuru dess inbyggare icke gjort något
för sina bostäders förskönande. Landet
är bergigt, skogbeväxt och uppfyldt af
eu mängd sjöar och vattendrag, af kärr
och mossar i skogsbygden; den odlade
jorden är dock fruktbar. Näringarne
äro desamma som i hela
Ångermanland, de hufvudsakligaste dock åkerbruk
och boskapsskötsel. Socknen består nu
af 47 ’/g mantal; i sednare hälften af
förra århundradet var hemman-talet
4027/g6 mant., hvaraf 38’/2 skatte och
lT5/g6 krono. Folkmängden var 1760
endast 921, 1810 omkring 1,600, 1840
2,537 och 1856 3,026 invånare.
Socknen har både fast och ambulatorisk
folkskola, med 1 examinerad lärare.
Den förra besöktes 1856 af 8 gossar
och 1 flicka, deu sednare af 65 gossar
och 59 flickor; dessutom erhöllo 185
gossar och 175 flickor undervisning
hemma; tillsammans 25 8 gossar och
235 flickor. Skolbarnens antal var
således 493. — Anundsjö utgör ensamt
ett konsjstorielt pastorat af 2:dra
klassen i Ångermanlands nordvestra
kontrakt af Hernösands stift. Från år
16 52 till 16 99 har Åsele socken varit
annex till Auundsjö, men blef då
från-skiljdt. Kyrkan, af sten, belägen vid
vestra ändan af Anundsjön, 123/4 mil
från Hernösand, är gammal och anses
vara uppbyggd på 1200-talet, men har
dock icke några fornminnen förvarade.
Hon är 38 ala. lång och 18 aln. bred;
har intet torn, men så mycket
prydligare klockstapel, som har 2 klockor
och ur med visareverk åt fyra sidor,
som skall vara uppsatt af en sockenbo,
Per Sakrisson i Kubbe, den tiden känd
i orten som en konstnär. Utom
sakristian och tvänne kyrkportar härstädes,
har han äfven byggt Junsele kyrka och
Sidensjö kapell. — Minnesmärken
finnas icke inom socknen; men om några
ställen härstädes har man gamla sägner.
Vid Önska by, belägen 2 mil vesterut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:19:13 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/1/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free