Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Appuna - Aranäs, eller Arnäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Göstrings kontrakt af Linköpings län.
Kyrkan, belägen 3/4 mil från Skeuninge,
är mycket gammal, af kalksten och
hvälfd, har förr haft torn och måladt
takhvalf. I kyrkan är en graf för Lunna
säteris egare. Nämnda gård är den
betydligaste i socknen. Socknens namn
skrefs Appunda eller Aponda i början
af 1300-talet. Adress: Skeninge.
Aranäs, eller Arnäs, en egendom i
Forshems socken och Kinne härad af
Mariestads län, är belägeu på en i
Wenern utskjutande udde, 1 mil från Skara
och ej långt från Kinnekulle. Inan
vi gå vidare i denna urgamla gårds
beskrifning, torde det vara nödigt
meddela, att det icke är kändt, hvarest det
i äldsta urkunderna så mycket omtalade
Aranäs verkligen varit beläget. Ett
annat Arnäs ligger i Ljushults socken
och Kinds härad af Wenersborgs län,
hvilket äfven tillägges en hög ålder
och som äfven haft en befäst borg;
vid båda äro historiska minnen fästa.
Det är således en svår uppgift att lösa,
till hvilketdera ställe man bör förlägga
flera af de tilldragelser, som historien
och sägner omtala hafva egt rum på
Aranäs. Här komma således de af
äldre författare gjorda uppgifterna härom
att följas, och öfverlemnas saken för
öfrigt till fornforskares granskning och
omdöme.
Nästan sammanstämmande uppgifva
Messenius, Rhyzelius, Olaus Magni,
Ericus Olai och andra, att det nu
ifrågavarande Aranäs redan under
hednatiden varit en konungaborg och den
äldsta i Westergötland och derefter ett
befäst slott, hvars prakt öfverträffat allt
hvad man i den vägen då sett i Sverige.
Detta låter något öfverdrifvet; meu det
är ofvannämnde författares utsago, och
det får stå för deras räkniug. Vidare
uppgifva de, att slottet skall i synnerhet
varit i sin största glans i Olof
Skötkonungs och hans söuers tider omkring
år 1000. Derefter har man inga
underrättelser om Aranäs, förrän i
medlet af 1200-talet, från hvilken tid de
blifva historiska. Ar 125 6 belägrades
och förstördes slottet af Danskarne;
men det blef åter iståndsatt.
Riksmarsken Thorkel Knutsson innehade det
sedan och vistades mycket derstädes;
men det är icke kändt, om han egde
det, eller om han der residerade i
egenskap af förmyndare för hertigarne Erik
och Waldemar. Hit till Aranäs bjöd han
år 1304 kon. Birger och dess nyssnämnde
bröder på gästabud, hvarom mera längre
ned. Aranäs tyckes derefter blifvit
indraget till kronan, troligen efter
hertigarnes rysliga död, då en del af deras
gods fråntogos deras arfvingar, hvilken
indragning visar sig deraf, att Aranäs
först anslogs till klostergods, sedan till
förläningar och slutligen till Skara
biskopsstol. Ar 1308 hitflyttades
klosterfolket i Gudhem, emedan de der ledo
brist på vedbrand och hade alltför
mycken gästning; när de återflyttade till
Gudhem, är obekant. Gudhems kloster
kallas derför i gamla handlingar både
Backeby och Aranäs. Ar 1366 skänkte
konung Albrecht Aranäs, som då kallas
kungsgård, till Gerhard Snackenborg.
Konung Magnus Smek pantsatte år
1371 godset till biskop Nils och Skara
biskops-säte för en summa af 1,0 00
mark penningar, som han lånt af
biskopen , hvilket stadfästes af påfve
Urban V år 1379; men Snackenborg
återbetalte biskopen de lånta
penningarna och behöll Aranäs. Det är dock
troligt, att biskoparne i Skara på något
sätt sedan åtkommit gården och derpå
behållit den till reformationen. Efter
denna tid hafva nedannämnde inne-
haft gården. Ar 1632 voro
landshöfdingen i Wermland Olof Stake och
hans husfru Anna Ribbing uti
besittning af densamma och, efter Stakes
död 1664, hans arfvingar och
afkomlingar till reduktionen 1681, bland
dem riksrådet friherre Gustaf Posse,
som skref sig till Aranäs och afled
1676 ; ban var först gift med E.
Banér och sedan med M. Berndes. Är
1683 tillbytte sig assessoren i Svea
hofrätt Bengt Sparre kungsgården af
krouan mot hemman i Södermanland,
och Ärnäs, som egendomen derefter
kallas, blef frälse. Det egdes sedan af
geueralmajoreu friherre C. G. Roos, död
1722; öfverste-löjtnauten J. G.
Carlström genom gifte 1723 med fröken
C. Roos; lagman C. von Numers 1740
—1750 och derefter öfverste-löjtnauten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
