Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arnö, eller Bond-Arnö - Arnö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1 lärare. År 1856 besökte 30 gossar
och 24 flickor skolan. — Arnö
förekommer ej på 1300-talet bland
häradets socknar, om icke såsom annex till
Lillkyrka; men sedermera, åtminstone
från 1 5 56, har Arnö utgjort ett eget
pastorat ända till 17 99, då det lades
såsom annex till Wallby pastorat;
Grönsö, som under tiden hört hit, lades
åter till Kungs Husby socken. År 1674
gjorde egarne af Arnöberg auspråk på
jus patronatus i församlingen; men
konsistorium satte sig deremot. Sedermera,
1707, påstod vice-presidenten
Heerden-bjelm sig ega denna rättighet, hvilken
fråga tyckes blifvit afgjord 1729, då
konsistorium förnekade hans enka
densamma. Slutligen förklarade Kgl. M:t
1740 församlingens valrätt giltig, och,
som förut är nämndt, blef Arnö 1799
annex till Wallby konsistor. pastorat i
Trögds kontrakt af Uppsala stift, hvilket
ännu fortfar. När kyrkan, som ligger
5 3/4 mil från Uppsala och 2 från
Enköping, först uppbyggdes, är okändt. Det
omtalas, att ett kapell först blifvit
uppfördt och sedan en kyrka, som afbrann
1574, hvarefter hon åter uppbyggdes.
I nuvarande kyrkan äro flera grafvar
och upphängda sköldemärken. Bland
de förra är midtför altaret Arnöbergs
graf, öfver hvilken en sten
tillkännagifver, att krigsöfversten i kon. Johan
IIl:s och Karl IX:s tid Aron
Bengtsson Schack der hvilar; han stupade i
Dorpt 1601. Vid vestra gafvelu i
kyrkan har presideutskau Maria
Heerden-hjelm låtit bygga en graf 17 31, och
öfver den s. k. Grönsö-grafven ligger
en sten med inskrift: »Fru Catharina,
Herr Jacob Hampes Enkefru, och Herr
Johan Näfves till Oknön Dotter.» I
kyrkan finnas 3:ue adliga sköldar,
hvarpå läses: Bengt Aronsson år 1494, Åke
Bengtsson år 1586, Aron Bengtsson år
1601; alla egare af Arnöberg. Vid
kyrkan stiftade Magnus och Hiles
Jordssöner till Mälsåker en Själa-stuga,
hvilken de begåfvade med åtskilliga gods.
— Bland fornminnen auraärkas 2:iie
runstenar vid Wäppeby och Söderby på
üknö. På samma ö vid Frosta äro
lemningar efter en kyrka och på Utö
ruiner efter en klosterbygguad. 1
handlingar från 1300-talet omnämnas 3:ne
gårdar här i socknen. De betydligaste
egendomar äro nu Arnöberg, Utö,
Marby och Oknö, hvilka beskrifvas på sina
ställen. Adress: Enköping.
Arnö, ett krono-säteri i Öfver Grans
socken och Håbo härad af Uppsala län,
har en vacker belägenhet på en ö af
samma namn mellan Mälare-fjärdarna
Gåran och Ullfjärden. Arnö är ett
urgammalt herresäte, och enligt sägen
var det redan i beden tima ett
odal-gods, bebygdt med en befäst borg.
Här hade utan tvifvel den namnkunniga
slägten Läma sitt stamgods och ej på
Bond-Arnö i Trögds härad, som flera
författare förut uppgifvit, hvilket i det
följande torde kunna vidare upplysas.
Denna slägt uppgifves härstamma från
Håkan Jarl, som år 1217 var nära att
bli väld till konung i Norge. Huruvida
hans son, Knut Jarl, varit egare till
Arnö, är okändt; men den sistnämndes
son, drotset Greger Knutssou (Läma),
egde och skref sig till Salsta och Arnö.
Efter hans död — han lefde ännu 1272
— ärfde sonen, riksrådet Magnus
Gre-gersson till Arnö och Grönsö,
»fäderne-andelen» i ön, som då utgjorde 4
markland och 5 öresland jord, och afträdde
den på 1280-talet till erkebiskopen i
Uppsala, Magnus Bosson, som köpte
godset på domkyrkans vägnar. Nämnda
erkebiskop dog 1289, hvarefter Magnus
Gregersson 1298 afgaf ett intyg, att
ban erhållit full betalning för
egendomen, och att ban året förut erhållit
fasta derpå vid Lagunda häradsting,
hvilket visar, att det gällde detta Arnö och
icke Bond-Arnö; ty då skulle fästa
gifvits vid Trögds häradsting, och
dessutom kallades detta gods från den tidén
Biskops-Arnö, till skilnad från
Bonde-Arnö. Sedermera tillhörde Arnö
Uppsala domkyrka och var anslaget till
erkebiskopsbordet, ända tills det indrogs
till kronan, i kraft af Westerås beslut
1527. Att här uppräkna alla
erkebiskopar, som sedermera innehaft godset,
vore utau allt intresse; och må endast
nämnas de, som förbättrat och
förskönat detsamma och der vistats. Det
uppgifves, att ofvannämnde Magn.
Bosson först bebyggt Arnö till
erkebiskops-säte; detta är troligt, men kan icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
