Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axberg - Axberg - Axeholm - Axeltofta - Axelvåld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Socknen innehåller 44% oförmedlade
mantal, deri ej inberäknade en del af Dylta
och Axbergshammars
bruksanläggningar; tillsammans med annexet utgör
pastoratet 74 1/2 förmedlade mantal.
Folkmängden var 1810 1,083, 1840
1,450 och 1856 1,585 invånare.
Socknen har både fast och ambulatorisk
folkskola. Den förra har 1 examiner.
lärare och besöktes 1856 af 20 gossar
och 17 flickor; den sednare åter, med
2 läserotar, har 2 oexaminerade lärare
och besöktes s. å. af 37 gossar och 21
flickor. Dessutom undervisades 3
gossar i allmänt läroverk, 12 gossar och
18 flickor i enskilda
undervisningsanstalter samt 3 5 gossar och 3 4 flickor
i hemmet; tillsammans 107 gossar och
90 flickor. Således var skolbarnens
antal 197. — Axberg, moderförsamling,
jemte Hofstad, annex, utgöra ett
konsistorielt pastorat af 2:dra klassen,
tillhörande Glanshammars kontrakt af
Strengnäs stift. Kyrkan, belägen 1 V8
mil från Örebro och 13 mil från
Strengnäs, är ombyggd i början af 1660 talet
och invigdes midsommardagen 1663 af
biskopen i Strengnäs Serenius. —
Socknens namn skrefs 1314 Axaberg. Dylta,
med svafvel bruk, och Axberg, med
Axbergshammars jernbruk, äro de
betydligaste godsen inom socknen. Till det
förstnämnda, Dylta, äro de flesta
hemmanen i Axbergs, Hofstads och Kils
socknar förbundna att årligen utgöra af
helt mantal 33 dagsverken och 14
staf-rum ved samt att företrädesvis dit
hembjuda sina skogseffekter, emot gångbart
pris. På flera ställen i socknen finnas
kalkberg, hvaraf god kalk brännes. Ar
1764 inrättades här ett sockenfattighus
af brukspatron Molitors fru, som till
grund för denna inrättning lade 18,000
daler kopparmynt; deremot förbjöd lion
ali ståt vid sin begrafning. Igenom
socknen går Örebro—Arboga-(Köping—
IIult-)jernvägen, som här har
stationerna Dylta och Axberg. Adress: Örebro.
Axberg, ett säteri, och
Axbergshammar, jernbruk, äro belägna vid
Dyltaån, 13/4 mil från Örebro, i Axbergs
socken, Örebro härad och län. Axbergs
säteri är 1/4 mantal med underliggande
19 14/ag mantal jordegendom.
Åbyggnaden är af trä, reveterad.
Axbergshammars jernbruk har 3 härdar, 3 hamrar
och 1,503 sk® privilegieradt
ståugjems-smide samt 1 knipp-, 2 spikhamrar,
och stålugn, med 300 sk®
manufaktursmide. Bruket är grundadt på
köpetackjern och har sin utskeppning på
Stockholm. När bruket först
grundlades är okändt; men »Axebergs
hammarsmedjor» äro byggda 1 558, enligt detta
års register, och »Axebergs hammar»
förekommer äfven år 162 5.
Privilegium utfärdades den 18 April 163 9, då
här funnos 2 hamrar. Ar 1738
utfärdade Bergs-kollegium resolution om
smidets ökande till 1,887 sk®,
frälserätten inberäknad, och år 1 799
resolution, att 1 härd och 460 sk® smide
skulle nedläggas efter flyttniug till
Hät-torp. Ar 1823 utfärdade
Bergs-kollegium privilegium å rekognitions-smide,
20 0 sk®, och 184 0 resolution om %
tillökning i sraidet mot 1 |/2 procent.
Egare synas hafva varit af flera slägter
under olika tider, sednast brukspatron
Stjerncreutz och efter honom majoren
frih. Cronstedt, som egde gården och
bruket 1828; men han försålde dem till
boktryckaren i Örebro N. M. Lindh,
hvilkens son, brukspatr. P. M. Lindh,
egde dem 1838 och 1848 brukspatron
Holst.
Axeholm, ett fäste, beläget på Axön
i Wenern utanför Segerstads socken i
Wermland. Denna fasta borg, hvaraf
lemningar ännu synas, är i historien
känd blott till namnet. Den skall hafva
blifvit förstörd af Engelbrecht.
Axeltofta, utsocknes-frälsegård i Tofta
socken och Rönnebergs härad af
Malmö län. Grefve Hamilton på Togerup
egde denna gård på 1820-talet; men
hans arfvingar försålde den 1845 till
nuvarande egaren, ryttmästaren E. von
Segebaden. Egendomen utgjorde då
omkring 2 mantal.
Axelvåld, ett frälse-säteri i Svalufs
socken och Rönneberga härad af
Malmö län, skall fordom tillhört Kågeröds
socken och Luggude härad af samma
län; eu förmodan, som vinner
sannolikhet, då man af gårdskartan finner, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
