Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björnö - Björnö - Björnö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Björnö några år derefter var i slägten
Oxenstjernas ego, troligen genom köp
frän Roosiska arfvingarna.
Ståthållaren i Reval friherre Erik
Gabrielsson Oxenstjerna egde i slutet
af ISOO talet Björnö och skref sig till
godset. Efter hans död ärfdes det af
sonen, riksrådet frih. Carl Oxenstjerna.
Han dog 1029. Huruledes hans
arfvingar sedermera afhändt sig Björnö,
känner nian icke; men redan 1033 egde
Erik Bjelke oeh hans hustru, Catharina
Hemmiug, godset, och 1643 innehades
det af riksrådet friherre Svante Banér.
Han förpantade Björnö 1665 till
riksrådet grefve Anders Torstensson; men
det lärer återgått till slägten, emedan
riksrådet Gustaf Pehrsson Banér
sedermera egde och sålde godset 1672 till
riksskattmästaren frih. Gustaf Bondes
enka, Anna Christina Natt och Dag,
hvarefter hennes son, Carl Bonde, ärfde
det, så att Björnö då först kom till
slägten Bonde, som sedan den tiden
alltjemt i arfföljd innehaft detsamma
till våra dagar. Medlemmarne af denna
gren af slägten hafva alla skrifvit sig
till Björnö.
Kongl, rådet Carl Bonde är således
den förste af denna slägt, som egt
Björnö. Han upphöjdes till greflig
värdighet 169 5 och iurättade Björnö till
fideikommiss i sin slägt, hvarför hans
äldste son, riksrådet grefve Gust.
Bonde, fick godset efter faderns död 1 69 9.
Efter hans frånfälle åter, 1 764, tillföll
godset sonen, hofmarskalken grefve
Thord Bernhard Bonde, som innehade
det till sin på Björnö timade död 1785,
då det kom till hans son,
kammarjunkaren grefve Gustaf Ulf Bonde. Han
afled redan 1788 barnlös, då
fideikommisset Björnö öfvergick till hans
farbroder, riksmarskalken grefve Carl
Gustafsson Bonde, och vid hans död 1791
tillföll det hans son,
öfverste-kammar-junkaren, hans exc. grefve Gust. Trolle
Bonde. Då han den 3 Januari 1855
afled barnlös, tillföllo alla houoiu
tillhöriga fideikommiss-egendomar,
Säfstaholm, Wibyholm, Trolleholm med flera,
hans brorson, kammarherren grefve
Gustaf Bonde; men hans öfriga
egendomar, hvaribland Björnö, hvarå
fideikommiss-rätten förut blifvit upphäfd,
ärfdes samfäldt af Gustaf Trolle
Bondes samtliga syskonbarn. Dessa
försålde sedau egendomen, med dertill
hörande frälse-hemmau, utgörande
tillsammans 11 V2 mantal, den 4 Dec. 1855
till rådmannen i Waxholm C. F. Theel
och handlanden derstädes F. W.
Åkerberg för 176,666 rdr 32 sk. bko.
Björnö. Ett frälse-hemmau om 1
mantal, fordom säteri, i Kråkerum
socken och Stranda härad af Kalmar län,
be&tår af öfver 100 holmar i Saltsjön,
beväxta med ek, men äfven andra
trädslag. Bjelke-slägteu har från äldre
tider innehaft gården, och sedan har den
haft samma egare som Kråkerum,
äfven beläget i samma socken, till
hvilket gods den ännu hör. Har vacker
belägenhet, mangårdsbyggnad och
trädgård. Här ser man en ruin, som det
säges, efter ett kloster, hvilken består
af murar och tvänne stora hvalf.
Björnö säteri, gemensamt med Stäflö
säteri och underlydande hemman,
belägna iuom Åby, Ryssby, Kleckeberga
och Förlösa socknar i Kalmar län, vid
en vik af Kalmar sund, 13/4 mil norr
om Kalmar, är ett gods, som sedan
äldre tider blifvit dels igenom arf, dels
igenom köp samladt af och tillhört von
Ulfklowska slägten intill år 1787, då
egendomen ifrån öfversten och riddaren
H. von Ulfklows enka genom bördköp
öfvergick till öfverstens systerson,
majoren och riddaren H. W. Berg von
Linde, under hvars tid flera hemman
blifvit sålda, och som 1814 försålde
bela egendomen till sina barn och
raå-gar, af hvilka majoren grefve Carl Posse
och dess grefvinna, Sofia Berg von
Linde, arrenderade egendomen till 1835,
då den igenom köpebref af den 22
Oktober 1834 öfvergick till deras
ensamma ego; godset utgjorde då 345/g
mantal.
Bland äldre egare af Björnö och
Stäflö nämnes en Jakob Ulf till Stäflö
redan på 1400-talet. En ryttmästare
Anund Stensson bar varit egare af
Stäflö på 1560-talet; han
testamenterade gården åt sin svåger, Johan
Sig-geson Bure, öfverste vid Norrlands
regimente. En Jakob Jakobsson Bååt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
