- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
241

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bodarne - Bodarne, eller Brända Bodarne - Bodarne-sjön - Bodarp - Bodsjön - Bodsjö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

söder ligga sjöarne Lången och
Bodarne-sjön, sora bilda Svart-ån, i sydost
Gryten och Vestra Lax-sjön, af hvilka
Lax-ån bildas; bägge åarna hafva sitt
aflopp i Toften. Utmed östra gränsen
går Staf-ån. I norr ligger
Widfaste-raossen; i söder upptaga flera andra
träsk ansenligt af socknens areal, sora
är 17,843 tunnland, hvaraf 1,250 äro
sjöar och kärr. Sand och raojord äro
rådande jordarter och socknen i
allmänhet en bland de ofruktbaraste i
länet. Hemmantalet är 7 ’/2 förmedl.
mantal, en del bruksanläggningar likväl
oberäknade. Jordbruk, dock blott till
hälften motsvarande behofvet, samt
skogs- och bergsbruk äro socknens
näringar. Socknen, som 1810 beboddes
af 759 personer, hade 1840 1,016 och
1856 1,064 invånare. Socknen hade
samma år både fast och ambulatorisk
folkskola, den förra med 1 examinerad,
den sednare med 1 oexaminerad lärare.
I fasta skolan undervisades 42 gossar
och 36 flickor, i den ambulatoriska 23
gossar och 25 flickor; 1 gosse hade
enskild undervisning, och 21 gossar
samt 3 5 flickor undervisades i hemmet.
— Bodarne socken var till år 1647
kapellförsamling under Wiby, men fick
detta år egen kyrkoherde och utgör nu
ett konsistorielt pastorat af 3:dje
klassen i Edsbergs kontrakt af Strengnäs
stift. Kyrkan, belägen nära
Westgöta-gräusen, 6 mil från Örebro, har i
cho-ret en graf för slägten von Boy, på
kyrkogården en för slägten Uggla. —
Bland gårdar och verk märkas:
Lass-åna gård och jernbruk samt Laxå
jernbruk. — Socknen, som af gammalt
hetat Ramundaboda, anses hafva fått sitt
namn af jätten Ramunder, hvars
grafhög visas vid Tiveden. I medeltiden
fanns här ett kloster, antingen vid
Ramundeboda eller Lassåna, såvida icke
socknens nu varande kyrka är byggd
på klostrets ruiner. Vid
reformationstiden innehades det af St. Antonii
munkar eller eremiter och skall hafva varit
det enda inom riket, sora tillhört denna
orden. Vid Ramundaboda finnas
postkontor och gästgifveri; om ställets
historiska märkvärdighet och dess
minnen från Folkunga-ättens och Sturarnea
tider m. m.} se Ramundaboda.

Bodarne, eller Brända Bodarne. Ett
krigsminne i Torpa socken, Himle
härad af Halland, på Torpa utmark,
hvilken säges fordom hafva varit bevuxen
med tjock skog. I denna skog hade
Torpa socknemän, medan landet
tillhörde Danmark, uppfört bodar, till
hvilka de i krigstider flydde undan
med sin redbaraste egendom; men det
dröjde icke länge, inan äfven dessa
bodar blefvo upptäckta af de ströfvande
Westgötarua, som plundrade och
nedbrände dem.

Bodarne-sjön. Sjö på Tiveden,
bildande till en del gränsen mellan
Nerike och Westergötland, 391 fot öfver
hafvet. Sjön genomflytes af den s/4
mil sydligare upprinnande Svart-ån,
hvilken genom Toften och Teen fortsätter
sitt lopp till Hjelmareu. Invid sjön
ligger det historiskt märkvärdiga
Ramundeboda.

Bodarp. Socken i Skytts härad af
Malmöhus län, 2 mil söder från
Malmö, har en areal af 1,500 tunnland,
liten, men bördig åker och äng samt
någon torfjord och beboddes 1840 af
332, 1856 af 361 invånare. Socknen
hade sistnämda år fast folkskola med
l examinerad lärare, som undervisade
30 gossar och 22 flickor. — Bodarp
eller Boderup socken är annex till
Hår-löfs regala pastorat af l:sta klassen i
Skytts kontrakt af Lunds stift. —
Någon större egendom finnes icke i
socknen. — Adress: Malmö.

Bodsjön. Sjö i Jämtland, Bodsjö
socken och Refsunds tingslag, utgör en
del af det vidtutgrenade vattensystem
i Södra Jämtland, hvari Refsunds-sjön
är hufvudbassinen. Bodsjön, i hvilken
vattendrag samla sig från vester och
söder, afbördar sig genom
Herrevad-ströra i den österut liggande
Refsunds-sjön.

Bodsjö. Socken i Jämtlands norra
härad och Refsunds tingslag, 4 mil s.
s. o. från Östersund, är uppfylld med
vattendrag och kallas derföre äfven
Båtsjö, af andra Bod- eller Boddsjö,
emedan en Norsk qvinna, vid namn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free