Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bråviken - Bräcke - Bräkan - Bräkentorp - Bräkne - Bräkne-ån - Brämhult - Brändaborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
strand ligga socknarna Qvarsebo och
Krokek, på den vestra Qvillinge och
Östra Eneby, på den södra Dagsberg,
Östra Stenby och Östra Husby.
Bräcke. Socken i Norra fögderiet
af Östersunds län. Dess areal,
äfvensom markens beskaffenhet, jordmån, m.
m., upptagas jemte modersocknen
Ref-sunds. Socknen består af 9 mant. och
hade 1840 592 samt 1856 689 invån.
Socknen har fast folkskola med 1
oexaminerad lärare. Ar 1S56 besökte 28
gossar och 31 flickor skolan; dessutom
blefvo 15 gossar och 16 flickor
undervisade i hemmet. — Bräcke är annex
till Refsunds konsistoriela pastorat i
Jämtlands Södra kontrakt af
Hernösands stift. Kyrkan, af trä, ligger vid
yttersta ändan af Refsunds sjön, 2’/2
mil från moderkyrkan; eger icke några
märkvärdigheter. — Betydliga
egendomar finnas ej inom socknen, icke heller
några fornlemningar. — Åtskilliga från
Bräcke kyrka aflägset boende
heinmans-åboer, jemte torpare, inhysesbjon och
fältjägare hafva nyligen erhållit
tillåtelse att bilda ett eget kapell-lag, kalladt
Nyhems kapell, med rättighet att
uppföra egen kyrka. — Adress: Östersund.
Bräkan. Gästgifvaregård i Jerns
socken och Nordals härad af Elfsborgs
län; skjutsar till:
Luncl........2’/4 mil.
Mellerud....... % »
Nygårdsåker......1 »
Österbyn.......2 »
Bräkentorp. Frälse-säteri om 1V2
mantal i Tutaryds och Ljunga socknar
af Sunnerbo härad och Wexiö län;
köptes till en del (Ljunga-delen) af assessor
Lindegren 1649 till säteri, och fingo
hau och hans hustru, Anna Sjöblad,
säteri-frihet 1665; hon tillbytte sig
sedan, som enka, 16 83 Tutaryds-andelen
af kronan; bytet stadfästes åt
arfvingarne 1705. Gården beboddes af den
lärde men (för tagna mutor) ärelösa
häradshöfdingen G. A. Ljungfelt 1758
och ännu 177 0. År i 805 tillhörde
den Erik Ljungfelt, 1828 och ännu
1844 majoren Ad. Fr. Stenfelt och efter
hans död ärfde hans son, löjtnanten J.
A. Stenfelt, gården.
Bräkne. Härad i Blekinge läns
andra fögderi, har en areal af 139,470
tunnland, hvaraf 9,850 äro sjöar och
kärr, består af 195 mantal och hade
(1856) 23,476 invånare, deraf 5,144 i
Carlshamns stad och 7,269 i Asarums
dertill hörande annex. Häradet
innefattar derjemte socknarna Hällaryd,
Å-ryd, Hoby och Öljehults kapell.
Bräkne-ån. Liten å i Bleking, som
upprinner vid Småländska gränsen,
flyter igenom Bräkne härad och fäller ut
i Östersjön vid Sonekulla gård, midt
imellan Ronneby och Carlshamn.
Brämhult. Socken i Wedens härad
af Wenersborgs län, har en areal af
3,633 tunnland, hvaraf blott 25 äro
sjöar och kärr. Hufvudnäringeu är
åkerbruk; men sockenboarne begagna
sina handelsrättigheter och resa vidt
omkring med de varor de tillverka.
Socknen innehåller 85/s mantal.
Folkmängden var 1810 390, 18 4 0 495 och
1856 524 invånare. Brämhults socken
har ambulatorisk folkskola med 1
examinerad lärare. Är 185 6 besöktes
skolan af 30 gossar och 18 flickor,
medan 34 gossar och 21 flickor
undervisades i hemmet. — Brämhult är nu
annex till Borås stads regala pastorat
i Åhs kontrakt af Skara stift; var
förut annex till Rångedala, men skildes
derifrån år 1650 och lades till Borås.
Kyrkan, belägen ’/2 mil från Skara, är
byggd af ek, reparerades betydligt år
1 670 och utvidgades år 1798; hon är
en gammal offerkyrka, till hvilkeu ännu
skänkas penningar. Vid den gamla
kyrkans nedrifvande fanns under
altaret en likkista, öfverdragen med svart
kläde och försilfrade otydliga
bokstäfver på locket. — Adress: Borås.
Brändaborg. Gammalt slott i .läts
socken och Kinnevalds härad af Wexiö
län. Denna borg, som fordom låg på
en holme, Bränsholmen kallad, i sjön
Åsnen midt emot nuvarande säteriet
Jätsberg, omtalas i handlingar af 1451
och 1458 och förekommer sedan såsom
tillhörig Bjelke-slägteu. I Claus
Bjelkes salubref af 1621 läses:
»Brunsholmen, som varit mina fäders sätesgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
