Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brändaborg - Brändberget - Brängen - Bränninge - Bränninge - Brännkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med 8 gårdar derunder i Vestra Jäts
bv.» Detta Brunsholin synes tydligt
vara miss-skrifning, och skall det vara
Bränsholra. Derefter, 1667, fick Harald
Stake fasta på gården, som då lärer
varit säteri, och i sednare tider
afhy-stes Bränsholm af öfversten Joh. Uggla,
sora fick tillstånd att flytta säteri-rätten
till Berget, en gård i Vestra Jät, sora
då blef kallad Jätsberg, hvarom läses
på sitt ställe. Ännu skola på holmén
finnas lemningar efter hvälfda källrar
och en stenbrygga, derifrån en väg,
kallad Kungsstigen, gått på ekpålar till
Ingelstad. — En by Brändeborg ligger
äfven i Allmundsryd socken, icke långt
från Jät.
Brändberget. Högt berg och
landkänning i Attrnars socken af Medelpad.
Berget sköl]jes redan på 10 mils
afstånd och har sannolikt sitt namn
deraf, att vårdkasar fordora varit tända
derstädes.
Brängen. Sjö i Skaraborgs län, på
gränsen mot Elfsborgs, i hvilken Tidan
har sin upprinnelse, och hvarifrån
denna å fortsattes till Bjurbäcks-sjön och
Stråken.
Bränninge. Gästgifvaregård i Håbo
socken och Tofta härad af Skaraborgs
län; skjutsar till:
Jönköpings stael .... 1 ’/2 mil.
Kràkeryd.......2 ’/8 »
Sved........1V2 »
Vestra Kjerr.....1 % »
Bränninge. Ett och 7/8 mantal
skatte, med säg, qvarn och jernverk, i
Tveta socken och Oknebo härad af
Stockholms län, har tillhört flera egare.
Gården egdes 1 686 af en fröken
Banér, qvarnen af J. Lohe, som anlade
bruket; både gården och qvarnen
köptes af Cl. Horn: bland sednare egare
näranas Hjelmerus 1772, von Post 1 799,
Wagner och Nordemau till 1 839,
Wal-lenstråle 1850. Bruket var
ursprungligen privilegieradt för 80 0 sk®
stång-jerns-smide; men detta privilegium
öfverflyttades på Kilafors i Gefleborgs
län, så att vid Bränninge nu raer blott
manufaktursmide idkas.
Brännkyrka, fordom Wantör.
Socken i Sotholms härad af Stockholms
län, har, tillika med Nacka och
Erstavik, en areal af 27,147 tunnland,
hvaraf 2,480 äro sjöar och kärr. Socknen
ligger mellan Kungshatts-sundet,
Klubbfjärden, Långholras-sundet,
Liljeholras-och Årsta-vikarna, allt af Mälaren i
nordvest, norr och nordost. Den
genomstrykes, mot nord- och sydost, af
den här föga sammanhängande och
obetydligt höga vattendelaren mellan
Mälaren och hafvet, så att vid pass en
tredjedel af landet sluttar mot
förstnämda sjö. På denna sida är
bergkul-lig mark, tämligen brant och vild mot
stränderna, meu genomskuren, särdeles
längre in, af dalgångar, kärr, ängar och
slätter, hvaraf den största mot
Årstaviken. Dit hafva Örby- och Kyrk-sjöarna,
i midten af socknen, haft sitt utlopp,
men deras vatten är i sednare tider ledt
åt andra sidan; längst i sydvest ligger
Låugsjön, med aflopp till Huddinge,
längst i öster Älta-sjön, som går ut åt
Nacka; i norr har Trehömingen ett
nästan igenvalladt utlopp till
Liljeholms-viken; andra mer eller mindre
iareugånjma kärr luta mot de vester
ifrån inskjutande Vinter- och
Mört-vikarna. På sydöstra sluttningen
fortsätta slättmarkerna, afbrutna äfven här
af kullar, tills vid gränsen dels
betydligare höjder, dels insjöar mellan dem
möta. Kyrk-sjöns nuvarande utlopp
genom Långängen går till sjön
Magel-ungen, som genom Farstafors i nordost
utfaller i Dref-viken; båda höra blott
delvis hit, för öfrigt till Huddinge,
Erstavik och andra socknar; i Dref-viken
utfaller Flatsjön från nordost. Det hela
har tämligen skärgårdslik natur, och
att nejden förut varit mycket mer
vat-tendränkt än nu och en gång i
forntiden hafsbotten, styrker ett vid Örby
sätesgård här i socknen år 1831
funnet fossilt lager af bals-snäckor,
hvarom vidare vid Örby beskrifning.
Jordmånen är dels lera, dels svartmylla,
dels sand, särdeles i öster; berg och
åsar äro ej utan skog.
Hufvudnäriu-garne äro åkerbruk, boskaps- och
trädgårds-skötsel samt fabriksrörelse, allt
under inflytande af hufvudstadens
närhet, hvilken ock bereder mångfaldiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
