- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
70

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dala - Dalaborg - Dalarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tham, † 1820. Godset egdes 1831
af enkefru Ch. Treffenberg, född Tham,
och beboddes af hennes måg, majoren
L. G. Silfversvärd. Nu eges godset af
löjtnant G. N. G. Silfversvärd. — På
gården har fordom stått ett stenhus,
hvilket ansågs vara uppbygdt af någon
af Folkungaslägten; huset var 24 fot
långt och i öfversta våningen försedt
med styckegluggar; det nedtogs på
1740-talet, då det nu stående huset
uppfördes. En till säteriet hörande
vacker och väl vårdad, inhägnad
skogstrakt kallas Djurgården, och hafva i
början af 1700-talet rådjur funnits
derstädes. — Egaren af Dala utöfvar
sedan 1715 patronatsrätten i Dala
församling af den orsak, att församlingens
kyrka ligger på säteriets område.

Dalaborg. Fordom slott på Dal,
anlagdt vid Dalbergsåns utlopp på en
klippa vid Wenerns strand, af
hertigarne Erik och Waldemar. Slottet låg
på det nuvarande hemmanet
Slottsbackens mark och omgafs på tre sidor af
vatten samt skyddades på landsidan af
en omkring 10 alnar bred, djup
försänkning i berget. Från Dalaborg
utfärdade marsk Erik Kettilsson Puke,
som sedan förde drottning Margarethas
här i slaget vid Falköping mot konung
Albrecht och besegrade denne,
måndagen efter Palmsöndag 1388 en skrifvelse,
hvari ban gaf sitt samtycke till
Margarethas val till drottning i Sverige.
Under Engelbrechts frihetskrig
innehades slottet af en Dansk fogde, Paine
Jönsson, och blef (sannolikt i
September) 1434 angripet af Engelbrechts
fälthöfding Peder Ulfsson. Belägringen
hade räckt i tre dagar, under hvilka
man anlagt bröstvärn och satt eld på
slottet, då Palne måste gifva sig. Hans
lif kunde med möda räddas af Peder
Ulfsson, och med lifvet ensamt kom
han undan. Slottet nedbröts, sedan
det stått i 130 år. Efter
grundmurarna synas blott obetydliga spår.

Dalarne. Landskap i Svealand,
beläget mellan 59° 50′ och 62° 14′ n.
br. samt 29° 42′ och 34° 20′ östl. l.,
har på en areal af 288 qvadratmil
158,755 invånare. Landskapet, hvilket
i norr omgifves af Herjeådalen, i öster
af Gefleborgs län, i söder af Westmanland,
i sydvest och vester af Wärmland
och Norge, kan, såsom äfven namnet
gifver vid handen, rättast betraktas
som en stor dalbotten, i hvilken
Dalelfven och dennas grenar beteckna de
lägsta punkterna. Landskapets vestra
gräns, Fjällryggen, sänker sig här
betydligt, och söder om Svuckustöt (5,922
Sv. fot) finner man icke något fjäll,
som uppstiger till 4,000 fots höjd.
Dalarnes södra gräns utgöres af den
ås, som under namnet Almebergen från
Hemfjället vid Transtrand fortsättes i
sydöstlig rigtning inåt Sverige.
Provinsen har imellertid ansenlig höjd
öfver hafvet; vid Norska gränsen
antages denna till 2,500 fot, — derutöfver
resa sig fjällbergen ansenligt, t. ex.
Städjan till 3,261, Svucku till 5,922;
— men landet sänker sig imellertid
betydligt både åt öster och söder, så
att t. ex. sjön Runn nära Falun har
blott 439 fots höjd. »Landet är
bergigt och, företrädesvis i de intill
fjällen närmare delarna, uppfyldt med
sandiga, steniga höjder, med ringa,
senväxt skog samt derimellan vidsträckta,
sumpiga och ofruktbara myrtrakter, af
hvilka en stor del icke förtjenar att
odlas eller icke kan det af ortens
fattiga befolkning i anseende till
kostnaden för vattnets afledande.» Provinsens
allmänna berggrund är gneiss, likasom
öfver allt i Sverige, och jordmånen
följaktligen mindre bördig. Den bäst
lottade trakten är den kring sjön Siljan,
der en Silurisk formation aflagrat sig
nästan i en halfcirkelbåge norr omkring
sjön och i nordvest hvilar mot en
likaledes sannolikt Silurisk
sandstensformation, den största och vidsträcktaste i
Sverige, som likväl ingalunda förbättrar
bördigheten, snarare försämrar
densamma. Närmare fjällen (i Transtrand,
Idre, Venjan) finnes sandsten, som
möjligtvis tillhör den formation, hvilken af
de Engelska geologerna kallas Devouisk.
Nedra delen af Dalelfvens dal består i
allmänhet af gneiss och granit med
mycken rikedom på malmer, koppar
(vid Falun i glimmerskiffer), jern, äfven
silfver; öfre delen består af yngre
bergarter, hufvudsakligast i Siljans bassin,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/2/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free