Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
400,000 rdr bko. — För
undervisningen finnes inom länet ett högre
elementarläroverk i Falun och lägre
läroverk i de öfriga städerna; i alla
socknar finnas nu mer folkskolor, och
undervisnings-anstalter för tillverkning af
åkerbruksredskap samt snickare- och
smides-arbeten finnas i Bjursås och
Sundborns socknar. Af största vigt är
praktiska Bergsskolan i Falun, som i
årligt anslag, dels af staten, dels af
brukssocieteten, uppbär 1 1,500 rdr bko.
— För helsovården i länet äro 3
provincialläkare . anställda, stationerade i
Falun, Hedemora och Nås. Derjemte
finnes en extra-provincial-läkare i
Rättviks socken, och på Smedjebacken bor
en af enskilde aflönad distriktläkare.
Länet har i Falun sitt lasarett och
kurhus med särskild läkare, och i
samma stad har länets djurläkare äfven
sin bostad. I Vestra Bergslagen och
i Hedemora finnas likaledes djurläkare,
dock icke aflönade af staten. —
Fattigvården ombesörjes enligt Kongl.
Förordningen af den 13 Juli 1 853, och
uppgår fattigförsörjningen på landet till
en summa af 33,721, i städerna till
en summa af 9,492 rdr bko. Genom
framlidne ärkebiskop J. O. Wallins
föranstaltande samlades 1838 för tjugotvå
af länets socknar eller dem, som äro
mest blottställda för missväxt, en
nöd-hjelpskassa, som vid slutet af år 185 5
hade eu behållning af 28,000 rdr bko,
och samma kassas direktion förvaltar
derjemte en till understöd för vissa
fattiga i Leksands, Rättviks och Mora
socknar af enkefru M. L. Svensson i
Jönköping skänkt fond, som 1855 hade
eu behållning af 13,000 rdr bko. En
annan fond, som samma år hade en
behållning af 2,464 rdr banko, har af
Fruntimmers-loreningen i Uppsala
blifvit skänkt till anskaffande af
rudima-terier för spånad och dylikt åt
behöfvande inom de ofvannämda 22
socknarna, och härtill kommer en fond af
5,000 rdr bko, insamlad i Skåne 1813
till Dalortens understöd genom
befrämjande af rågsäde derstädes. — Utom
Stora Kopparbergs läns sparbank, som
1855 hade en behållning af 26,647 rdr
bko, har länet en sparbank i Falu stad
med en insatt summa af 1 65,479 och
en hjelpfond af 17,510 rdr bko, samt
en dylik i Husby socken, inrättad
redan 1837, hvari 22,152 rdr bko voro
insatta vid 1855 års slut. I Falun
befinnes derjemte Stora Kopparbergs
Läns och Bergslags enskilda Bank,
inrättad 1835, samt länets
Brandstodsbolag till försäkring af åbyggnad och
lösegendom, hvars ansvarighetsbelopp
1 855 uppgick till 28,782,580 rdr rmt.
— A Smedjebacken i Norrberkes
socken befinnes den s. k. Hagstedtska
arbetsinrättningen, hvars tillgångar 1855
uppgingo till 137,372 rdr rmt, och på
hvars bekostnad 22 värnlösa barn
uppfostrades hos välkäuda arbetarefamiljer,
hvarjemte omkring 20 ålderstigna eller
eljest mindre arbetsföra personer vid
inrättningen hade bostad och underhåll.
Utom de ofvannämda 3 städerna
har länet en köping, Smedjebacken,
belägen i Norrberkes socken vid sjön
Norra Barken, och vid södra ändan af
Södra Barken ligger en mindre köping,
Wik, med postkontor. Länet lyder i
juridiskt hänseende under Kongl. Svea
Hofrätt, i ekklesiastikt under Westerås
stift och består af 7 prosterier med 37
socknar, 1 annex och 18 kapellslag.
Med undantag af Stora Kopparbergs
grufva, tillhör länet 4:de
Bergmästar-distriktet. Af dess 1,405 rotar tillhöra
1,200 Kongl. Dalregimentet, 205 Kgl.
Westmanlands regimente. — Af länets
hemman äro 1’/4 frälsesäteri, 10 frälse,
118 bergsfrälse, 16 krono och 1,5 99
kronoskatte.
Provinsen Dalarne kallades fordom
Jernbäralancl, hvarmed likväl blott
förstods nuvarande Öster-Bergslagen. Det
öfriga var då en vild skog. Huruvida
Dalarne i fordna tider haft sina egna
fylkeskouungar, är obevist (Messenius
nämner som sådana »Drotte Dimar» och
»Gudröd, konung öster till Söderskog,
Norder i Dalarne»); men det har varit
ett eget hundari, haft sin särskilda
Dalelag och varit ett särskildt
lagmansdö-me, tilldess Nils Ambjörnsson Sparre
1351 blef lagman öfver både
Vestmanland och Dalarne. Den äldsta
handling, hvari namnet Dalarne
förekommer, är påfliga legaten Wilhelms af
Sabina öppna bref af d. 1 Mars 1248,
om biskopens rättighet till gästning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
