Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djuckerö - Djufvarp - Djula, eller Djulö, Stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ulfsparre, det öfriga lydt under Finspong.
För närvarande är det mesta deraf i
allmoges händer.
Djufvarp. Säteri uti Svartarps
socken och Tveta härad af Jönköpings län,
3 mantal, fick säterifrihet 1643,
tillhörde 1680 en fru Beata Skytte, 1770
generalmajor Qveckfeldt, 1792
hofrätts-rådet Adlerbrant, som sålde det till
G. G. Adlerbeth, hvarefter Djufvarp
varit förenadt med Ramsjöholm i
samma socken. — Vid Djufvarp finnas två
ringformiga stensättningar.
Djula, eller Djulö, Stora. [1]
Sätesgård i Stora Malms socken och
Oppunda härad af Nyköpings län, belägen 6
mil från länsresidenset, vid Djulö-sjön,
utgör med underlydande något Öfver
12 mantal och är en af de äldsta
gårdar i orten. Det kallas gemenligen
Stora Djulö, till skilnad från
Oster-Djulö, en mindre gård på andra sidan
om Djulö-sjön, som hör till Eriksbergs
fideikommiss.
Redan i början af 1300-talet
nämnas »Østra och Yestra Dyla» såsom
hörande till ^Vårfruberga kloster vid
Strengnäs. En Carl Bengtsson, som
synes varit af hög börd, upplät 1333
jord i »østredyulum» och »vestredyulum»
till (riddaren) Sigge Magnusson (till
höger half lilja, till venster två
snedbjel-kar), hvilken 1334 tillbytte sig af
Wår-fruberga kloster 1 öres- och 6
penningeland i »wæstredylum» och 10
penningeland i »östrædylum», emot gårdar i
»gamblceklosters (Fogdö) socken» och
samma år af förenämda kloster ytterligare
en del i »Dylum» emot Wäräng i
sistnämda socken. Samma man lemnade
1338, bland annan jord, 71/, Örtugland
i »Dyidum» till sin hustru Elena
Gisle-dotter såsom ersättning för hennes
mö-nernegods i Södermanland. Längre fram
i samma sekel innehades Stora eller
Vestra Djulö af riddaren Peder Porse,
hvars son, riksrådet Porse Geet, fick
gården efter fadern och dog år 1390
samt ligger begrafven i Stora Malms
kyrka. Hans son och efterträdare var
Erik Geet, gift med Lucia Henriksdot-
ter Lilje, som var enka efter Gillick
Håkansson, af hvilken hon som
morgongåfva erhöll Wik i Stigtomta år
14 30. Deras son, Jöns Geet, innehade
Djulö under sednare delen af 140
0-talet. Ofvanpå hvalfvet i Malms kyrka
skall ännu förvaras en bjelke med
inskription af innehåll, att »under denna
»minnesvård varit begrafna Porse Geet
»till Djulö, dess son Erik och sonson
»Jöns.» Djulö gick sedan i arf till den
sistnämdas dotter, Ingrid Geet, gift med
Josef Pedersson, hvars slägtnamn af
somliga uppgifves varit Björn, af andra
Pinaur. De egde gården i början af
1500-talet. Derefter blef egendomen
skiftad, så att en del tillföll Ingrid
Geets dotter, Gertrud, gift med Jöran
Knutsson, efter en uppgift af slägten
Svan, men mera sannolikt benämd
Lax-man. En annan del kom genom gifte
till Michel Svarte Skåning, äfven en
måg till Ingrid Geet. Dennes dotte*
Brita, gift med Arvid Claësson Uggla,
sålde sin andel i Djulö till mostern
Gertrud år 1555. Den lott, som då
gick i köp, lärer utgjort 2/3:deiar af
egendomen; den öfriga ’/3:delen egde
fru Gertrud förut genom arf, så att
hon nu blef egarinna till hela Djulö.
Hennes son Mauritz, som kallade sig
Laxman, fick gården efter modern mot
slutet af 1500-talet. Under hans tid
brann Malms kyrka år 1608, men blef
af egaren till Djulö återställd. Tre år
sednare dog Mauritz Laxman. -Han
efterlemnade en dotter, Gertrud, som
ärfde Djulö och blef gift med Josua
Arendtson Gyllenhorn till Sjöholm och
Hacksta. Han egde äfven Krämbohls
bruk.
Redan under Mauritz Laxmans tid
hade hans syskonbarn, Arvid
Michelson Svarte Skåning på Barksäter i
O-stra Wingåker, företagit sig att på
Djulö egor anlägga det nuvarande
Duf-veholm, som då likväl var endast en
obetydlig lägenhet och kallades
Hens-torp. Första anläggningen skedde år
1585. Sedermera lärer bemälte Arvid
Miehelsson gjort ett större intrång på
Djulö område, så att Josua Gyllenhorn
år 1619 fann sig föranlåten att mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
