- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
114

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djula, eller Djulö, Stora

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denne sin hustrus frände begära
skyddsbref af Carl Philip, dåvarande hertig till
Södermanland. Man är oviss, om icke
de ruiner af en påbörjad, men ej
fullbordad större byggnad, som finnas på
södra sidan om sjön, midt emot Djulö,
tilläfventyrs kunna vara lemningar efter
detta Arvid Michelssons företag;
allmogen anser dem vara uppförda af
»skogafrun».

Carin Gyllenhoru, en af herr Josuas
döttrar, gift med Jakob von der Linde,
ärfde sedan Djulö. Efter henne
uppkallades år 166 3 säteriet Cathrineholrn,
i närvarande tid bekant såsom en
till-ärnad jeruvägs-station på den
föreslagna och mycket omtvistade banan söder
om Mälaren. Stället bette förut
Ful-bonäs. (Se art. Cathrineholrn.)

Efter fru Carin Gyllenhorn tillföll
Djulö hennes son, friherre Gustaf von
der Linde, hvilken utom mödernearfvet
äfven egde Wegersbergs säteri i Floda
socken. Han dog barnlös år 1676, och
Djulö skiftades då för andra gången
mellan 2:ne mågar, amiralen Erik
Rosenholm och generalmajoren Johan von
Fitinghoff, båda gifta med hvar sin
dotter till fru Carin Gyllenhorn. Den
förre fick, utom sin lott i Djulö, äfven
Cathrineholrn, som han bebodde, och
den sednare erhöll, jemte sin andel af
Djulö, äfven Wegersberg. General
Fitinghoff, chef för Södermanlands
regi-mente, hvilket ban hade anfört i den
stora, batalj, som stod vid Warschau
under trenne dagars tid mellan konung
Carl X och Polackarne, hade 2:ne
gånger varit gift, inan han blef måg åt
fru Gyllenhorn. Hans första hustru var
Christina Eriksdotter Ryning, med
hvilken han fick Broby egendom i Bettna
socken år 1627. Derefter blef han gift
med Brita Dufva, en dotter till
landshöfdingen Johan Bengtson Dufva, som
egde Fredriksnäs säteri i Östergötland,
äfvensom det i grannskapet af Djulö
belägna Dufveholm, hvilket af honom
fick sitt namn. Bägge dessa gårdar
öfvergingo genom Brita Dufva till
Fi-tinghoßska slägten, sedan hennes fader
med hustru och fem barn hade
drunknat på eu isfärd öfver Saltsjön.
Fi-tinghoffs 3:dje fru blef Gertrud von der
Linde, dotter till fru Carin Gyllenhorn
på Stora Djulö. Han dog 1685,
etthundradefem år gammal; under de
sista åreu bebodde han Broby, der ban
slutade sin långa lefnad.

Sonen, friherre E. von Fitinghoff,
ärfde faderns andel i Djulö och
till-handlade sig den Rosenholmska lotten,
äfvensom Dufveholm. Han egde Djulü
i 50 år och uppförde den nuvarande
åbyggnaden af sten, hvars något
ovanliga förrn påstås skola utgöra
initial-bokstafven af hans namn, ett Latinskt
F. Man förmenar, att det varit hans
afsigt att uppföra 2:ne byggnader, i form
af 2:ne mot hvarandra vända F,
ehuruväl endast den ena hann bli färdig.
Efter hans död år 1736 återföll Djulö
egendom med Dufveholm till amiral
Rosenholms son, kapitenen Carl
Eriksson Rosenholm, gift med Brita von
Berchner, hvars tvänne döttrar delade
gårdarna sig imellan, så att Märtha
Elisabeth Rosenholm fick Djulö och
systern Brita Christina erhöll Dufveholm.
Den förstnämda blef gift med
generaladjutanten Hildebrand Uggla, och efter
hans död med majoren Måns Ulfsparre
från Johanneslund. Systern fick
lagman E. Rosenstam till Wärhulta.

Märtha Elisabeth Rosenholm
öfverlefde bägge sina män och lemnade vid
sin död år 1786 Djulö egendom, med
hvilken hon tio år förut återförenat
Dufveholm, till sonen med första giftet,
kammarherren Carl Hildebrandson
Uggla, hvars fru var af familjen
Ehrensvärd. Deras son, hofmarskalken Carl
Uggla, mottog gården efter moderns
död 1808, och egendomen innehafves
nu af hans äldsta dotter, Augusta
Uggla, gift med kapitenen Fredrik von Post
från Frängsäter.

Det torde fiunas få egendomar i
riket, som under femton generationer
icke blifvit sålda utom slägten, såsom
förhållandet är med Djulö, ehuru
egarnes namn ofta förändrats, en följd
deraf, att gården åtta särskilda gånger
genom giften öfvergått till andra
familjer. Under femhundrade år, som
förflutit, sedan Djulö i medlet af
1300-talet innehades af Peder Porse, har
går-deu haft tjugo olika egare, hvilka
likväl alla varit med hvarandra eller med
sina företrädare beslägtade, och bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:50:27 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/2/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free