- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
117

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurgården, Kongl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slättmarker samt uteslutande bebodd af
jägeribetjente. Få förändringar före
konung Gustaf IILs tid gjorde afbrott i
detta förhållande. Vid denna tid
började dock Stockholms-boerna fatta smak
och böjelse för anläggande af
sommarnöjen på Djurgården. Detta fortgick
sedermera småningom, men erhöll en
förvånande fart, sedan kon. Carl XIV
Johan år 1817 köpt Rosendal och
genom smakfulla anläggningar gifvit
uppmuntrande efterdömen, hvarigenom
allmänna uppmärksamheten och högen för
det sköna väcktes. Både Södra och
Norra Djurgården hafva från denna tid
fått ett nytt utseende.
Ladugårdsgärdet blef afröjdt och ordnadt till afsedt
ändamål. Drottningberget bebyggdes.
Den förr sanka dalen vid Rosendal
rensades, omplanterades och blef en täck
promenadplats. Slottet dervid
uppfördes, kanaleu anlades; med ett ord, den
största omsorg jemte ospard kostnad
användes på förskönandet af
Waldemars-ön, men i synnerhet trakten omkring
Rosendal, der konung Oscar på sednare
åren låtit uppföra ett större växthus
och en vinterträdgård.

Djurgården, som år 1824 på
konungens befallning afmättes och å ny
karta affattades, innehåller tillsammans
2,900 tunn- och 22 1/2 kappland.

Kongl. Amiralitetets
Krigsmanshus-kassa erhöll af drottning Christina det
område, som nu utgör Djurgårdsstaden,
till uppbyggande af ett sjukhus,
äfvensom nödiga byggnader för sjömän och
andra personer, som lydde under deras
styrelse, enligt Kongl. Br. af den 31
Oktober 1 646 och ytterligare af den
18 Februari 1648, stadfästa af konung
Carl XI den 28 Maj 1683 och den 11
Maj 1 696. Platsen bestod för det
mesta af kala klippor, här och der några
gräsvallar samt oländiga stränder. Som
flottan, tillika med amiralitetet,
sedermera blef förflyttad till Carlskrona,
indrogs detta sjukhus, och amiralitetet
var egentligen icke mer i behof af
lokalen; eftersom denna likväl en gång
var donerad, ansåg förvaltningen sig
böra draga ali möjlig fördel deraf; den
sökte och erhöll derföre bestämdare
besittningsrätt derå genom Kongl.
Förordn. 1696, sora i 2 § innehåller, att
som amiralitetets krigsmanshuskassa
erhållit öppet bref på platsen å
Djurgården, der de sjuka båtsmännen varit
skötta, så egde den att densamma
bort-arrendera eller eljest göra sig till nytta.
— Ar 1724 erhöll
bryggare-åldermàn-nen Johau Lampa tillstånd att få
intaga platsen. Grosshandlaren Lodsach
köpte af Lampa åbyggnaderna år 1735
och erhöll transport på platsen af
amiralitetet mot tomt-ören. Han inrättade
här ett skeppsvarf, hvilket sattes i gång
med största drift och troligen stor
penningestyrka, ty eljest skulle resultaterna
ej på så kort tid kunnat bli så stora.
Denna anläggning drefs med stor
personal och föranledde liflig
kommunikation med allmänheten. Amiralitetet lät
indela hela området uti 8 qvarter och
dessa i tomter samt några ordentliga
gator. Att detta skett på Lodsachs
föranstaltande eller på annat’ sätt
genom honom, kan man sluta deraf, att
tomterna bebyggdes af skeppare,
skeppstimmermän, tjärvräkare, smeder och
andra, som hade sin förtjenst vid varfvet,
äfvensom från anläggningen på
Beckholmen, som erhöll sina privilegier den
6 Maj 1692. Lodsach var äfven
inter-essent deruti. Om han just ej anlade
staden, så kan man med skäl anse
honom som dess stiftare, dess
grundläggare, ty nästan alla de första
invånarne lefde för det mesta genom honoifi.
Man kan bestämdt antaga, att varfvets
anläggande var den mest verkande
orsaken. Skada, att anläggniugen ej
skedde mer reguliert; men lokalen var
bergig; en del gammalt, som stod i
vägen, borttogs väl; men allt kunde icke
rubbas. Efter Lodsachs frånfälle
inträdde rådmannen, sedermera borgmästaren
i Stockholm, Gustaf Kjerrman såsom
delegare med enkan. Efter deras död
inköptes detta varf af ett bolag,
bestående en tid af 16 interessenter, såsom
Wahrendorff, Kysel, Grill, Chapman ra.
fl., der hvarje aktie gällde 29,200 dlr
kopparmynt. Omkring år 1800
började John Burgman att tillhandla sig
aktier, så att 1810 egde
statssekreteraren Lagerbring Vs:Cte’’ grosshandlaren
Björkman ’/8:del, grosshandlaren S. T.
Georges 3/8:delar och Burgman 3/8:delar,
hvilken sednare dock omkring år 1820

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 13:46:06 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/2/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free