Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forsa, eller Forssa. - Forsaström - Forsby - Forshaga - Forsheda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade grefve Stromberg förenat med
Claëstorps fideikommiss; men icke
desto mindre blef äfven denna hälft
genom kongl, tillstånd skild derifrån och
inköptes år 1820 af Daniel Indebetous
euka, Johanna Sophia Arosenius.
Gemensamt med sina äldre söner, Carl
och Daniel Indebetou, inköpte hon
sedan efter band ali den egendom, som
bruket för närvarande eger inom
Sked-vi af Östergötland. De sistnämda
anlade pappersbruket i slutet af
1820-talet och utvidgade jernbruket genom
köp af privilegier till den 3:dje
stång-jernshäfden, hvilken jemte den 2:dra
hammaren uppbyggdes år 1 825.
Manufakturverket förökades från 3:iie
spik-hamrar till det närvarande antalet, som
vid 1858:års slut utgjorde 9 stycken.
Ett nytt corps-de-logis uppfördes på en
ny plats år 1826 och bebos af
sönerna. Bruket har vackert läge, och
vattendrägten är en af de bästa i
orten, beroende af den ofvanföre belägna
ansenliga sjön Tisnaren, som utgör
gränsen mellan Östergötland och
Södermanland. — Pappersbruket hade år 1857
tillsammans 22 arbetare och tillverkade
för ett värde af 1 57 66 rdr bko.
Forsaström. Jernbruk i Gärdsrums
socken och Norra Tjust härad af
Kalmar län, anlades på 1730-talet af
aktuarien Forss, tillhörde IS29
Adelsvärdska fideikommisset och innehafves nu
af friherre E. S. Adelsvärd. Brukets
förut privilegierade 3 stångjerushärdar
förvandlades år 1855 till 2
Franche-comté-härdar, en räckhärd och en
väll-härd med 1 smälthammare och 2
räck-hamrar, allt med oinskränkt smidesrätt.
Till bruket hör en mjölqvarn med 3
par stenar och ett tegelbruk.
Forsby. Två mant. gammalt frälse-
säteri uti Eds socken och Norra Tjust
härad af Kalmar län, vid stora
landsvägen mellan Eds bruk och Fogelviks
säteri, en mil från socknens kyrka, är
ei gammal gård, som år 1639 af fru
Ebba Stjernsköld såldes till Bengt
Bagge och sedan tillhörde ätten Bagge af
Berga till 1708, då gården af
hofmarskalken P. Bagge och hans fru, född
Fleming, såldes till brukspatronen Isak
de Besche, som uppbyggde
charakters-huset derstädes. Forsby ärfdes af De
Besche’s dotter, gift med
öfverstlöjtnan-teu baron Isak von Knorring, som vid
sin död (1755) lemnade gården åt sin
son, kapiteuen baron G. J. von
Knorring, hvilken dog barnlös år 1797 och
förut sålt Forsby åt sin systerson,
baron Otto Lybecker, som egde gården är
1829. Som egarinna uppgifves sedan
friherrinnan Sophie Lybecker. Baron
G. J. von Knorring förbättrade mycket
gården och lät på en höjd vid
landsvägen inviga en med en enkel
minnesvård prydd grafplats åt sig och sina
föräldrar. Till Forsby höra mjölqvarn
med 3 par stenar och såg med 2
ramar; de bägge frälsehemmanen voro år
1456 taxerade till 1 9,000 rdr banko.
Uti Landshöfding berättelsen för 1850
—185 5 omnämnes denna gård med
anledning af deu derstädes i stor skala
företagna ängsvattningen.
Forshaga. Säteri uti Carlstads
härad af Wärmlands län, vid Klarelfven,
anlagdt omkring år 1660. Stället, der
säteriet byggdes, hette förut Skifvefors
och var ett laxfiske, tillhöraude Löfeds
hemman. Fore digerdöden, berättar
Fernow, tillhörde det hemmanet
Gross-bohl; »men der dogo alla bort, utom
en liten flicka, som ändtligen fick man;
men i fattigdomen borgade de en häst
på Löfed och satte laxforssen i pant.
Efter många års trätor dömde
ändtligen lagman Jakob Pederssou till
förlikning, i kraft hvaraf fisket ständigt hört
Löfed till, och Forshaga säteri därinvid
blifvit bygdt.» Vid Forshaga lärer
äfven, enligt samma sagesman, en
ättehög finnas.
Forsheda. Modersocken i Westbo
härad al Jönköpings län, mellan
Kulltorp i norr, Bredaryd i vester,
Torskinge och Dannäs i söder samt i öster
Hånger och Kärda af Östbo härad,
uppgifves hafva en areal af 12,705
tunnland, af hvilka 850 äro sjöar och kärr.
Genom socknen flyter Storån, som
utgjuter sig i Bolmen; bland sjöar
märkas Rakeryds- och Ram näs-sjön. »Om
en linie drages mellan Ramnäs-sjön och
Storån vid Östbo gräns, — säger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
