- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
378

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frodehammar, eller Fruhammar - Frodes Hög - Frosta - Frosta - Frostviken - Fruberget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Östergötlands län, anses hafva fått sitt
namn af en småkonung, vid namn
Frode, som ligger begrafven derstädes, och
hvars graf betecknas med 4 stora
stenar, 2 vid hufvudet och 2 vid fötterna.

Frodes Hög. Se Fjärås socken.

Frosta. Härad uti Malmöhus län,
gränsande i norr till Christianstads län,
i öster till Färs härad, i söder till
Torna och i vester till Onsjö och
Harjagers härader, innehåller omkring 4 mil
i bredd och i längd vid pass 5 mil
samt har en areal af 148,548 tunnland,
af hvilka 8,497 äro sjöar och kärr.
Inom häradet ligger Ringsjön, hvars
aflopp är Rönne å; den betydligaste åu
är Getinge å. Häradet är skogrikt,
mindre odladt och bördigt än de
öfriga häraderna inom länet, har sumpig,
kall, kärraktig och stenbunden
grus-och lerjordmån och är mindre rikt på
säd, men har ansenlig hötillgång och
godt mulbete, hvarföre boskapsskötsel
är hufvudnäring. Uti häradets
betydliga bok- och ekeskogar gödas svin i
mängd. Humlegårdar finnas tämligen
allmänt; linne- och ylletyger tillverkas.
Den vanliga klädedrägten är, för
karlarne, hattar med röda band kring kul
len, svarta tröjor och skinnbyxor, för
qvinnorna svarta och blå tröjor och kjo
lar med korta lif samt rödbruna
skinn-pelsar om vintern; de ogifta bruka rö
da band i hårflätorna, och hustrurna
bära på hufvudet hvita kläden med
långa utstående ändar. Karlarne
sysselsätta sig med skogshygge, och
qvinnorna sköta hufvudsakligast ladugården.
Häradet, sora har sitt tingsställe i
Hörby och 185 6 beboddes af 23,237
personer, består af följande socknar: 12V8
mantal af Norra Rörum, 123/24 mantal
af Tjömarp, 5/8 mantal af Häglinge,
Södra Rörum, Höör, 9V48 mantal af
Munkarp, 67/24 raant. af Svensköp,
Fulltofta, Östra Espinge, 1 torp
(Skältäppe-hus) af Stödhaf, Hörby, Lyby,
Gudrauu-torp, Hurfva, Bosjökloster, 13/16
mantal af Vestra Sallerup, Östra Sallerup,
Ströö, Skaihult, 12V4 mantal af
Borlunda, Skeglinge, Höxeröd, 1 655/96
mantal af Gårdstånga, Holmby, Harlösa och
Hammarlunda.

Frosta. Prosteri uti Lunds stift,
består af följande pastorater: Östra
Sallerup och Långaröd, regalt; — Hörby
och Lyby, konsistorielt; — Höxeröd,
reg.; — Fulltofta och Östra Espinge,
alternativt regalt och patronelt; —
Södra Rörum och Häglinge, konsist.; —
Höör och Munkarp, regalt; — Norra
Rörum och Hallaröd, konsist.; —
Bo-sjö-kloster (Klinta), patronelt; —
Gud-muntorp och Hurfva, alternativt
konsi-stor. och patronelt; — Borrlunda och
Skegliuge, konsistor.; — Harlösa och
Hammarlunda, reg.; — Strö och
Skarhult, patr.; — Gårdstånga och
Holm-by, konsistor. Alla dessa socknar
tillhöra Malmöhus län, utom Häglinge och
en liten del af Norra Rörum, som
ligga uti Christianstads län. Prosteriets
befolkuing uppgick 1856 till 26,311
personer.

Frostviken. Kapell-församling till
Föliitige Lappinarkspastorat i Jämtlands
Norra Kontrakt, belägen i Jämtlands
Norra fögderi, 16 mil från Östersund
och 14—15 mil från moderkyrkan.
Socknens längd uppgifves till omkring
15 mil; befolkningen steg år 1856 till
680 personer, hvartill kom eu
Lappförsamling af 2 48 personer.
Försara-lingen har ständig kapellpredikant
sedan 1842; en ny kyrka invigdes 1839;
men den gamla står ännu qvar omkr.
2 mil från den nya, och hålles der
gudstjenst 2 — 3 gånger om året. Se
vidare Föllinge socken.

Fruberget. Berg i Vester-Hanninge
socken af Södertörn, 3 1/2 mil från
Stockholm, på venstra sidan om inloppet till
Landfjärden, vid Häringe gods, är i
trakten vida beryktadt. Berget, sora
står i en skog af ekar och granar,
röjer, säger Dybeck i »Runa», flerestädes
spår efter våldsamma krafter, hvilka en
gång tagit i tu dermed. »Den dristige
och vettlystne kan, — fortfar han, —
genom mörka gångar eller hålor tränga
till bergets inälfvor. En af hålorna är
märkvärdig för sin rymlighet; endast
få känna ingången, och ätinu färre söka
den, emedan grottan står i ett ganska
tvetydigt rykte. Enligt en redan på
1700-talet upptecknad sägen skall vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/2/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free