Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gafle eller Gaflö, Stora - Gafle- eller Gefle-Ån - Gafsele - Gafvel - Gagnef, med Mockfjärds Kapell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gaflö i dåvarande Linköpings stift var
kanik i Linköping, inan han blef
biskop i Westeras. Han invigde öfver
20 nya kyrkor, anlade 4 nya stora
vägar, var orsaken till ärkebiskopssätets
flyttning från gamla till nya Uppsala,
tog frivilligt afsked och dog 1283.
Gafle- eller Gefle-Ån. Vattendrag,
hvarigenom Storsjön i Gestrikland, vid
Forsbacka bruk i Wahlbo socken, har
sitt utlopp, går i flera krökningar 1 1/2
mil genom socknen samt utfaller i
Geflefjärden och Bottniska viken. Vid
Mackmyra bruk formerar den en större
holme, kallad Ön, midtför hvilken ett
mindre vattendrag tillkommer, med ursprung
från Lumsjön i Arsunda socken. Efter
att hafva i nordostlig rigtning passerat
Bäck och vidare kyrkan, emottager den
från uorr ytterligare bidrag af tvänne
mindre åar, sist den, som utfaller vid
Tolfforss bruk. Längre fram får den
en ytterligare tillökning från söder,
genom den s. k. Kungsbäcken, som
uppkommer från Wålsjön och några andra
mindre småsjöar inom socknen. Öfver
ån gå flera broar: en vid Bäck, en an
nan vid Tolfforss; närmare Gefle, strax
utom Vestertull, är en tredje bro, den
s. k. Gustafsbron, ombyggd år 1772 på
Gefle stads och Wahlbo sockens
bekostnad för 20,000 daler kopparmynt; den
är hvälfd öfver stenpelare och försedd
med ledstänger af jern. Denna bro,
som af gammalt kallats Gaflebron efter
ett derinvid fordom beläget herregods,
Gafle, hvaraf staden Gefle nu har sitt
namn, fick genom Kongl. Resolution
den 11 Maj 1773 sin nuvarande
benämning. En derinvid uppsatt
marmorpyramid har följande inskrift: »G.
III:s bro, uppå Gefle stads och
Wahlbo sockens kostnad sammanhvälfd den
19 Aug. 1772. Höfdingen öfver länet
Carl Sparre reste Runan dagen till
åminnelse.» Ån, som rinner genom
staden efter dennas längd, är på de
flesta ställen 24 à 30 alnar bred och 5
alnar djup, med ett stridt och till
färgen mörkt vatten. Den delar sig
inom staden i 3:ne armar, Stor-ån,
Öster-ån och Islands-ån, hvilka bilda tvänne
holmar, Alderholmen och Islandsholmen,
samt utfaller slutligen i Gefle-fjärden
och hafvet. Under de 21 åren 1789
—1809 är i Vetenskaps-Akademiens
Handlingar antecknadt, att isens första
uppbrytande i ån var den 2 i Februari
1791 och sednast den 26 April 1809.
Första isläggningen under samma
tidrymd var 1795 och 1797, båda åren
den 30 Oktober; sednaste den 2
December 1799.
Gafsele. By uti Åsele socken och
Lappmark. Med anledning af Kongl.
Maj:ts nådiga plakat om Lappmarkens
bebyggande den 27 Sept. 1673,
grundlades här, likasom samtidigt i Hällan
här i församlingen, samt Öhrträsk i
Lycksele, redan påföljande året de
första nybyggena i Lappmarken. Gafsele
är nu den största byn i denna socken,
likasom Öhrträsk i Lycksele.
Gafvel. Egendom, bestående af 2
mantal säteri, belägen i Knutby socken
af Stockholms län, norr om sjön
Gafvellången, har på 1600-talet tillhört
slägten Dusenschöld; Svinhufvud år
1685, von Philp från 1725, Hastfebr
från 1744, Ulfhjelm, Martens,
Sabelhjerta, Utter och Schaij m. fl. Sednare
tillhörde egendomen egaren af Rånäs,
grefve Löfwenhjelm, och innehafves nu
af egaren till sistnämda egendom,
baron A. Reuterskiöld. Taxeringsvärdet
är 10,200 rdr rmt.
Gagnef, med Mockfjärds Kapell.
Socken, belägen i Dalarne och Säters
läns fögderi, omgifves af Tuna, Åhls,
Leksands, Floda och Grangärdes
socknar. Dess största längd är 3 och
bredden 1/2 mil. Jordvidden utgör 98,750
tunnland. Sedan socknen blifvit
storskiftad, har erhållits den uppgift, att
åkern utgör 6,425 tunnland 26 kappl.
samt äng och slog 9,369 tunnl. 27 1/2
kappland. Denna mark indelades då i
600 besutenheter, hvaraf de minsta 5 1/2
tunnl. fullgod åker och äng. På dessa
besutenheter voro fördelade 57,343
tunnland skog. Midt öfver socknens bredd
löper i öster och vester Dalelfven, hvars
bägge hufvudgrenar förena sig här i
socknen, strax ofvan om Djurmo, vid
Djurås by. Landsvägen följer norra
stranden af denna elf, delande sig på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
