- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
3

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gagnef, med Mockfjärds Kapell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samma trakt der eltven grenar sig. Af
sjöar äro störst Tansen, söder i
socknen, Vo huig, hvilken åt norr,
genom den s. k. Tausån, utfaller i
Vesfcer-Dals-elfveti, samt Gimmen, norr i
socknen. Inalles räknar man här 64 större
och mindre sjöar. I nordvestra hörnet
af socknen, der Oster-Dalelfven följer
gränsen af Leksand, bildar elfven de så
kallade Grådafallen, utom hvilka
båtfart vore öppen från Siljan till Båtstad
i Stora Tuna. För att med farkoster
kunna komma förbi dessa fall, har en
kanal-anläggning med slussar år 1824
börjat anläggas; men arbetet afstadnade
år 1828 och är ännu ej och blir
troligen aldrig fullbordadt. Bland berg
anmärkas: Djurmoklacky Skogsholmen,
Middag sber get, Try sjöklack, Rund- eller
Flo-berget och Tansevägg m. fl. Södra
delen af socknen har god tillgång på
skog; men trakten kring kyrkan är
mera slät och odlad. Jordmånen är
svag, bestående af sand och lera; på
sina ställen wesa eller jäsjord. Ha fra
är nästan det enda sades slag, som här
odlas. Råg sås nästan ingen, utom af
presterskapet vid dess boställen.
Näringarne äro åkerbruk, boskapsskötsel,
skogshandtering, körslor och slöjd.
Industrien med förfärdigande af allehanda
åkdon, som för hundra år sedan här
påbegyntes, har nu betydligt utvidgat
sig. Qvinnorna sysselsätta sig
vintertiden med spånad och väfnad af lin,
hvilken tillverkning försäljes i
tillgränsande orter. Äfven hafva de någon
bi-förtjenst med spånad af nöthår. 1
allmänhet är socknen den fattigaste i hela
fögderiet, och man kan på
Gaguefs-bonden, likväl med undantag, märka
den nedslagenhet i utseende och
uppförande, som rådlöshet och fattigdom
gemenligen bereda. Malm-anledningar
finnas äfven; så anmärkas spår af jern
och koppar på Djurmoklack samt
spridda körtlar af jernmalm och svafvelkis
i Glaunberget. I Skogsholmen har
magnetsten blifvit bruten. I Björnberget
hafva jerngrufvor och vid Fjäskärn
koppargrufvor varit arbetade, men med
förlust. Samtliga äro nu mera ödelagda.
Vid Söderbjörke har af gammalt varit
ett silfvermalmsbrott. I Kärrberget
finnes anledning till hvit marmor, vid
Rista by lemningar efter ett hyttställe,
samt jernslagg. Socknen består af 7 81/.*
mantal skatte. Folkmängden, som,
kapellförsamlingen inräknad, år 1 757
utgjorde 4,0 5 0 och 1810: 4,712
personer, hade år 1841 vuxit till 5,864
invånare och utgjorde 1858: 6,7 92
personer. Soldatrotar är 76, och socknens
fastighetsvärde var år 1844: 259,170
rdr bko och upptages nu till rmt rdr
380,235. Bama-undervisningeu, i
hvilken år 1858 deltogo 44,2 gossar och
4 67 flickor, besörjdes under samma tid,
i fast skola, af 1 examinerad och 19
oexaminerade lärare. I de flesta
byarna finnas småskolor. En af de
ordinarie lärarne har varit student och
genomgått folkskollärare-seminarium; en
annan har vitsord om insigt i
vexelun-dervisnings-methodeu. — Gagnefs
socken utgör, tillika med Mockfjärds
kapell, ett konsistorielt pastorat af 2:dra
klassen, tillhörande Leksands kontrakt
af Westerås stift. Den har i fordna
tider, tillika med Ofvanbro delen i
Tuna, räknats under Oster-Dalarne, men
lades år 1671 till Säters län. Under
Gagnef skall, någon tid, på 1 600-talet,
Ahl med Bjursås kapell legat såsom
annex. Socken-sigillet föreställer
tvänne elfver, Öster- och Vester-Dalelfverna.
Moderkyrkan, belägen vid 6 0° 30’
polhöjd. är uppförd af sten, rymlig och
ljus. När den först blifvit byggd är
obekant; men år 1 690 blef den
utvidgad. I hvalfvet har förr stått årtalet
1 5 30, då den lärer blifvit hvitlimmad.
År 1751 den 17 Juli nedföll hvalfvet
i sakristian, som då stod under
byggnad, hvarvid muraren Kurnlander
omkom; men några minuter förr än
olyckan skedde voro flera än 20 personer
utgångna, som eljest undergått samma
öde. Från tornets lanternin har man
en god utsigt öfver trakten. Ortens
namn har i fordna tider varit Gangnäs
och Gangnöö. Pastorer nämnas från år
1 444. — Minnesmärken inom socknen
förekomma ej af särdeles
anmärkningsvärdhet. Vid byn Svedjan är en
stenhög, kallad Hedningknös, och vid
Söderbjörke en brant klippa, som har namn af
1 ledningaslott. Der i berget skall vara
en brant håla med trång ingång, och
skola der ses fjät likasom efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/3/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free