- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
51

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gideå, äfven Gidå kalladt - Gideå- eller Gid-elfven - Gidsholm eller Gedsholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

län. Det är grundlagdt först på sednare
tider. Bruket, hvars sednaste
privile-i»ii-resolution är af den 14 November
1831, har 5 härdar och är
privilegieradt för 1,800 sk® hammarskatts-sinide
och 300 sk® ämnesjerns-sinide. Vid
bruket finnes äfven spiksmedja.
Hammarskatten är 21 sk®. Tillverkningen
var 1845: 2,1 00 sk® smide och 1 857:
stång- och ämnesjern 1,7 81 sk® 18 1®,
svartsmide 40 sk® 13 1® 9 ® och spik
7 4 sk® 2 1® 17 Under den tid
bruket innehades af brukspatron
Clas-son och iuteressenter, var tillverkningen
endast 900 sk®. Tackjernet, som för
tillverkningen begagnas, är dels eget,
dels köpt. Bruket har inom socknen
andelar i följande hemman: Norra
Gis-sjö lOVo seland, Södra Gissjö 9V2 d:0>
Hötjern öl/2, Bodum 1 :$/s» Onskanäset
6 och Bvviken l7/g, tillsammans 34V4
seland. Dessutom eger det inom
Grundsunda socken 307/12 i Björna
socken 3 seland. En ångsåg med tvänne
ramar är här anlagd 1 850. Bruket är
taxeradt till 108,500 och sågen
särskildt till 7,500 rdr. Egare i början
af 1840-talet var herr Eckhoff, 1845
dess konkursmassa, nu herrar James
Dickson & C:o i Göteborg.

Gideå- eller Gid-elfven. Ett större
vattendrag, som upprinner ur några
småsjöar i Wilhelmina socken af Åsele
Lappmark, imellan Angerman-elfven och
Stöttingsfjället. Under namn af Gigån
har den sitt lopp omkring 9 mil
genom detta landskap, hvarifrån den
infaller i Ångermanland. Ungefär 1 mil
ofvanom Täfra by är öfver den steniga
och fradgande elfven en bro slagen,
den högsta bro, som finnes i Norrland.
Vid Borgsjö-sjöns södra ända utfaller
Gigån, såsom den ännu kallas, och
fortgår sedan genom Fredrika socken.
Längre ned brusar den fram förbi
Dom-biick i Grundsunda socken, och en half
fjerdingsväg längre söderut är öfver
densamma åter en högspänd bro slagen.
Elfven utfaller slutligen vid Gideäbacke
i hafvet och den s. k. Dombäcksviken.
Under sitt lopp ökas den småningom
af flera vattendrag, förnämligast
tillflytande från vester, hvaribland den uti
Åsele Lappmark upprunna Lexa-ån.
Vid mynningen mot hafvet är en liten
holme, som åt elfven bildar tvänne
utlopp; det mindre är i medelmåttig flod
1 famn djupt, det större, som är rätta
farleden, 2 famnar. Strax ofvanom
utloppet är elfven något grundare, vid
pass 1famn.; men 250 alnar längre
upp vidtager ett djup af 2 till 2V2
famnar, hvilket varar omkring 230
alnar nära emot en forss. Derifrån
omkring 600 alnar längre upp är en
lax-byggnad. Bredden af spaka elfven kan
här vara 40 à 45 alnar; men sedan
finnes intet strömfall, förrän ungefär 2
mil från yttersta mynnet. Elfven
störtar der öfver en brant bergvägg.
Uppföre detta fall har likväl laxen kunnat
arbeta sig och ännu flera mil längre
upp. Fisket i elfven, som fordom
varit godt, har nu för tiden betydligt
aftagit. De fiskslag, som här fångas, äro
lax, harr, stäm, stenbit och nejonögon.
Perlfiske har äfven förr varit ymnigt i
elfven, men anses nu icke lönande. En
och annan mussla kan imellertid ännu
träffas närmare elfvens källa.

Gidsholm eller Gedsholm.
Frälse-säteri, 3 3/8 mantal, beläget uti Ekeby
socken och Luggude härad af
Malmöhus län, har vidsträckta egor, fruktbar
åker och äng, mycken bok-, ek- och
surskog samt tillräcklig torfjord. Vid
gården finnes ett stuteri, hvilket kan
räknas till ett bland de större "i länet,
hvarest uppfödas en mängd unghästar
af ganska god race, så väl full- sora
halfblods-. Under godset Ivda inom
socknen: Ekby 47/g mantal, Elestorp
4V4 dito, Stora och Lilla Vestregård
4/5, Walleberga V-, och Backalnis V4
mantal. Vid sistnämda ställe finnes en
Holländsk väderqvarn med 3 par stenar,
och dessutom hörer under godset en
annan qvarn, Hüsthagsmöllan. Riddaren
Nils Gedde var 1 506 herre till
Gedde-holm, som egendomens namn då skrefs.
Detta herresäte hade ett län med egen
oirk eller domsrätt. Herrgården har
legat på en fyrkantig plats, vid pass
125 steg å hvarje sida, och omgafs af
våta grafvar. På midten af denna plats
höjer sig en aHång, tämligen hög kulle,
som består af tegelstybb, kalkbruk och
gråsten, — lemningar efter en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/3/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free