- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
111

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grytgöl - Grythytta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppskattades till 106,400 rdr rmt. Till
godset hörer 7/r> mantal Gol med en
äng, uppskattad till 3,37 0 rdr mt, en
tullqvarn med 3 par stenar och
grynverk, uppskattadt till 11,810 rdr, i
Svarfvaretorps allmänning lotterna 4 och
7, uppskattade till 3,5 0 0 rdr,
frälseräntor 3,830 rdr. — Grytgöl V8> V6>
5/"4’ 5/i6> 3/]6 mantal skatte med ett
uppskattningsvärde af 6,95 0 rdr rmt,
eges af bönder.

Grythytta. Socken i Grythytte
Bergslag af Örebro liin, mellan Nora,
Jern-boås och Hjulsjö socknar i öster,
Hellefors i norr, Kroppa och Fernebo af
Carlstads län i vester samt Carlskoga
i söder, 4V4 mil från Nora, har. en
areal af 85,398 tunnl., hvaraf omkring
V4:del, eller 20,200, äro sjöar och kärr,
det öfriga är mestadels berg, skog och
moras. Af bergsträckningarna, som äro
sönderdelade af tvärdalar, äro de
nordligare mindre höga än vidsträckta och
sandiga eller sanka; dock stöter den
1,175 fot höga Saxeknuten hit. At
vester, söder och öster har landet på
flera ställen en höjd af omkring 800 fot
och är här mer brant och oländigt. Af
vattendrag är Svartelfven, som allt ifrån
Halfvarsnoreus utlopp utgör gräns emot
Nora socken, det förnämsta; denna elf
bildar Torrvarpen, hvari utfalla Sax-ån
från Saxen i nordvest och Grythytte-ån
från Halftron och Söder-Elgen i
nordost; i Halfvarsnoren utfalla i vester
några mindre sjöar, Limningen o. a.,
i öster Lilla Grecken, Stora Maleu och
Lundsfjärden, Skärjen, m. fl. sjöar. Ett
mindre vatteudrag från de långsmala
Loka-sjöarna i vester bildar Trosan, som
går söderut till Carlskoga. Socknen,
som år 1805 beboddes af 2,801 och
1856 af 4,000 personer, består af 24V40
mantal skatte, 33/80 mantal krono, 73/g
mantal frälse och år 1857 uppskattades
till 438,468 rdr bko, skilje; sig både
till jordmån och näringsfång från de
flesta socknarna i länet. Marken är
öfver allt bergaktig och stenbunden; när
man undantager en liten kil, som på
nordvestra sidan skjuter in från
Hellefors och består af sandmo, samt ett näs
i Torrvarpen, som har kalkblandad
jordmån, består det öfriga af grusblandad
jäslera, tjenlig till skogväxt, men icke
särdeles till åkerbruk, som ej på långt
när fyller ortens behof. Bergsbruk har
derför varit, är och lärer äfven komma
att förblif va invånarnes råtta och eg
ent-liga yrke, så länge tillgäng på skog
finnes; men många ställen, som fordom
hade öfverflöd deraf, hafva nu brist, så
att få ega det behöfliga till sina
tack-jernsblåsningar,o och ingen nu eger
ymnigt deraf. Åkern brukas i
cirkulation, för det hufvudsakliga ändamålet att,
erhålla foder åt boskap och i
synnerhet åt hästar till det tunga
bergsbruket. Af jernverk finnas i socknen flera,
bland hvilka vi här upptaga:
Kjerfvinge-borns bruk, Rockesholm, Ullnäs, Flosjö
och Fitinhytte jernbruk; masugnarna
Saxhyttan, Södra Ekeberg, Sundshyttan,
Finnhyttan och Grythytte by, den
sistnämda mer än en gång ämnad till stad
(under namnet Grythem) och dertill
privilegierad 1641, 1649 och 1660;
äfven på 17 70-talet upplifvades samma
förslag, meu strandade alltid mot
städerna Noras och Lindes intresse. Här
finnes, utom masugn och
gästgifvaregård, Grythytte och Hellefors
bergslagers tingsställe och derjemte äfven flera
gårdar, mest tillhöriga bergsmän;
prest-gårdeu 1 mantal krono, äfvensom
kyrkan, byggd af trä 1 632, 57/10 mil från
Örebro, äro här belägna; — vidare
Finn-bergs jerngrufvor, Högborns
jerngrufve-fält samt Skatliöjdeviks silfvermalmfält.
Grythytte pastorat bildades år 1 63 3 af
delar utaf Nora, Fernebo och Carlskoga
sockuar; det omfattade äfven Hellefors
ända till år 1802. Det är nu ett
konsistorielt pastorat af 2:dra klassen i
Nora kontrakt af Westerås stift. Här
finnes både fast och ambulatorisk skola,
i den förra erhöllo år 1856: 50 gossar
och 42 flickor undervisning af 1
examinerad lärare, i den sednare 130
gossar och 119 flickor af 3 examinerade
lärare. Förnämsta vägen i socknen är
den, som går från Nora till Hellefors
och Wärmland, förbi Kjerfvingeborns
och Grythytte gästgifvaregårdar, den
förra 27/8, den sednare 4 mil från
Nora. En mindre väg går söder ut förbi
helsobrunnen Loka till Carlskoga. De
betydligaste gårdarne heta Warnäs och
Elfstorp. Grythytte mantal,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:59:44 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/3/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free