Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudhem - Gudhem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
110 mantal ansågos komma att undergå
skifte och 65 icke (N. Carlén). Wilske,
Gudhems, Walle samt Kåkinds härader
utgöra en domsaga; Wilske och
Gudhem hafva sitt tingsställe i häradets
enda stad Falköping. Gudhems härad
innehades på 1300-talet under
raorgon-gåfvorätt af hertig Eriks enkehertiginna
Ingeborg; år 1540 den 15 Juli fick
Peder Bragde (Brahe) föreningsbref på
häradet och Gudhems kloster af konung
Gustaf I; år 1611 innehades häradet
af hertig Johan, konung Johan IILs
son. Af fornlemningar finnas en
ruu-häll, 1 runstod, 2 runristade
grafste-nar, 1 grafsten med munkstil, 1 lagd
griftsten, en vanlig grafsten med
runskrift, 2 runristningar, den ena i
Råde-neds kyrka och den andra på
Segerstads kyrkoklocka. Wamhems och
Gudhems kloster, det sednare beskrifvet
under Gudhems socken, hafva varit
belägna i häradet; för öfrigt märkes
Dagsnäs vid södra ändan af Ilornborga-sjön,
märkvärdigt derigenom, att en af dess
egare, hofintendenten Tham, låtit från
flera håll ditsläpa och i parken
uppställa en mängd bautastenar.
Gudhem. Socken i Gudhems härad
af Skaraborgs län, 3/4 mil från
Falköping, omgifves i norr af Håkantorp, i
vester af annexerna Ugglum och
Tunhem, i söder af Thorbjörntorp och i öster
af Högstena socken och har en areal
af 3,194 tunnland, af hvilka blott 10
äro sjöar och kärr. Marken är dels
jemn, dels backig, besvärad af syra och
mycket stenbunden. Rådande
jordmånen är rödaktig mylla, blandad med
sand, och på sina ställen underbäddad
med rödaktig hällesten. Skog finnes
nästan ingen i socknen. Hemmantalen
äro 77/18 mantal skatte, 8 mantal
krono, 2 mantal frälse, år 1857
uppskattade till 75,359 rdr bko; för öfrigt
hänvisas till tabellen under Gudhems
härad i fråga om det, som rörer
folkmängden, med det tillägg, att denna
sedan 1 805 ökats med 37 proc.
Gudhems moderförsamling utgör med
ofvannämde annexer ett regalt pastorat af
2:dra klassen i Winköls kontrakt af
Skara stift, Socknen har fast skola,
hvari år 1 856 undervisades 33 gossar
och 37 flickor. Kyrkan ligger till
höger från allmänna landsvägen på V4
mils afstånd derifrån; hon har ganska
hög ålder och lärer för några årtionden
sedan varit förtjent af fornforskarens
uppmärksamhet. Chorbyggnaden
ned-refs 1811, då äfven en grafbyggnad,
hvari guvernören öfver Jönköping, Bengt
Kafle, och fru Maria Soop hade sina
hvilorum, delade samma öde, hvarpå
kyrkan förlängdes. Ar,1612 skola
Danskarne hafva plundrat Gudhems kyrka.
Under fejden mellan konung Albrecht
och drottning Margareta skola här
några gårdar hafva blifvit ödelagda.
Några lemningar finnas här vid kyrkan
efter det märkvärdiga klosterhus, som
här fordom legat och påstås vara
an-lagdt omkring år 1 050 af drottning
Gunhild, Svea konung Anund Jakobs
dotter, konung Olof Skötkonungs
sondotter, och hvars man var Danska
konungen Sven Estridsson. Ehuru detta
dock är mindre tillförlitligt, är xlet
imellertid icke otroligt, att denna
drottning, sora sedan hon blifvit skild från
sin man, för sin nära slägtskap med
honom, flyttade till sina gods i
Westergötland och förmodligen hit till
Gudhem, sedan här lefvat som enka i
enslighet och haft hos sig några förnäma
mäns döttrar, med hvilka hon tillbragte
sitt lif, enligt tidens bruk, i
andaktsöfningar och i förfärdigandet af
kyrkoskrudar samt fått sitt hvilorum i det
kloster, sora efter hennes död i
Gudhem inrättades för Benediktiner-nunnor.
Gunbilds bild, uthuggen i kroppsstorlek
å en stor sten, finnes i kyrkans mur.
Enligt andra fornforskares tanke har
Gudhems kloster icke blifvit anlagdt förrän i
konung Inge den Yngres tid vid början
af 1 2:te seklet och för
Bernbardiner-nun-nor; konung Carl Sverkersson skall 1161
och kon. Knut Eriksson 1173 hafva
påskyndat klostrets uppförande. Klostret,
förmodligen grundadt på ansenliga egor
och inkomster, hvilka likväl under påföljande
konungar betydligt förökades
genom donationer, testamenten, köp och
byten, förblef i välmagt ända till
Westerås recess. Ar 1308 hade
visserligen nunnorna med tillstånd af
hertigarne Erik och Waldemar flyttat till
Aranäs vid Wenern; men derifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
