Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudhem - Gudingen - Gudmundrå - Gudmundrå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återvände de till Gudhem, och fastän de
återigen derifrån flyttade till Rackeby
på Kållandsö (anledningen till
flyttningen var brist på vedbrand och alltför
stark gästning), hvilken gård samma
hertigar skänkt åt klostret, återvände de
dock derifrån återigen till Gudhem.
Ändtligen, år 1529, förstördes klostret
i grund af vådeld, sedan dock konung
Gustaf I år 1 527 tillåtit abbedissan och
de nunnor, som ville det, att stadna
qvar, men, då hon icke kunde
infordra och förvalta klostrets inkomster,
år 1528 förläuat det åt Nils Olofsson,
som skulle erlägga en årlig afgift till
kronan och derjemte underhålla
nuunor-na. Konung Johan III befallde
gu-vernöreu öfver Westergötland, hr Seved
Ribbing, att han skulle återuppbygga
klostret; men tidernas orolighet och
konungens död kommo imellan, och det
har sedan fått förfalla. Drottning
Christina donerade år 1 6 50 den 6 Juli af
klostrets egor 4 bondgårdar, som lydde
under Gudhems kungsgård, samt sjelfva
klostret, hvars egor äfven blifvit lagda
derunder, åt dåvarande öfversten för
Westgöta regimente Lars Cruus, under
länsrätt, hvarefter donationen följande
året, då han upphöjdes till friherre,
förvandlades till fri herrskap för honom och
lians bröstarfvingar. Friherrskapet
tillföll kronan genom reduktionen år 1680,
och godset anslogs till majorsboställe
vid Westgöta kavalleri. För närvarande
är det anslaget till Westgöta
regimentes boställskassa och utgör 6Vo mant.,
uppskattade till 24,250 rdr rmt. En
lagd griftsten finnas vid ruinerna, med
runskriften: j?Uriu : cutk : furk . . . .
Ickpu : fttn : ffr : (Cufta : fapur. För
Öfrigt m;irkas i socknen
kyrkoherdebo-stället Kölfvastorp 1 mantal krono,
Fo-rentorp 1 mantal säteri, eges af
landthandlaren Nylén, Stora och Lilla
Åkatorp 1 1/4 mantal, eges af häradshöfding
Hasselroth i Alingsås, samt Ingatorp,
nu blott ett hemman augment, fordom
kungsgård, uppkallad efter konung Inge
den Äldre. — Adress: Skara.
Gudingen. Hafsvik uti Tjust i
norra delen af Kalmar län; är icke
oansenlig.
Gudmundrå. Konsistorielt pastorat
af 2:dra klassen i Ångermanlands
Södra kontrakt af Hernösands stift,
beläget på högra sidan af Angermanelfven,
består af 2 socknar, Gudmundrå och
Högsjö, med en areal af 84,287
tunnland, hvaraf 7,400 äro sjöar och kärr,
och utgöres af 6323/64 mantal.
Folkmängden var 1856: 3,311 personer.
Gudmundrå. Moderförsamling, har i
nordost Ångermanelfven till gräns emot
Skog och Bjertrå socknar, i nordvest
gränsar socknen till Ytter-Lännäs, i
söder till annexet Högsjö, i vester går
socknens allmäuning emot Medelpad
och i sydvest till Stigsjö Finnmark;
socknen håller 3x/4 niil i längd och l5/g
mil i bredd samt har en areal, som
antages till 31,105 tunnland. Namnet
anses betyda Gudmunds Råde (Råde
efter gamla språket utmärker egendom),
och påstås det, att Guraåsbyn, som i
äldre jordeböcker kallas Gudmansås,
samt 3 deromkring belägna byar skola
vara de först bebyggda i socknen och
anlagda af någon Gudmund.
Ångermanelfven har som en stor sjö åt
denna sidan låga stränder, hvaremot
åtskilliga näs och uddar utskjuta med
flera vikar, holmar och sund, hvaribland
må nämnäs: Lus och Ramö samt
Svan-ön, holmar som äro af ganska ansenlig
vidd och godhet; Gudmundrå, Guraås-,
Kraraforss- och Sprängs-vikarna m. fl.
Af flera små sjöar nämnas Stor- och
Nästvattnen, hvilka genom Sjöbv-ån
utfalla i Ha ramarsfjärden och elfven 1/8
mil norr om kyrkan, omkring hvilken
de flesta byarna äro belägna. Orten
har en myckenhet af berg, särdeles åt
skogssidan (öfverst i skogsbygderna äro
några Finnheminan belägna); några
ligga byarna så nära, att middagssolen
föga ses jultiden. Socknen, som
innefattar 35V3 mantal skatte och l2/3 mtl
krono, uppskattades 1857 till 185,350
rdr bko, beboddes år 1766 af 866, år
1805 af 1,196 samt år 1856 af 1,840
personer. Marken är öfverallt
stenbunden. Rådande jordmånen på
slättbygden är en stark raergel-lera med samma
botten; i skogsbygden deremot
sandaktig med lika lös botten. Der finnas
stora skogar och ouppodlade trakter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
