- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
133

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gulldrupe - Gullered - Gullgrufva - Gullholmen - Gullmarsberg eller Dyngö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tecknad en man, sora hugger på ett
bräde och öfverfalles bakifrån af en
annan, som är beväpnad med en stör. —
— Adress: Wisby.

Gullered. Annex-socken till Hösna
pastorat i Redvägs härad af Elfsborgs
län, har en areal af 9,998 tunnland, af
hvilka 795 äro sjöar och kärr.
Marken är jemn och rådande jordmånen
sand; skog finnes tillräckligt. Utsädet
var i början af detta sekel 260 tunnor.
Socknen beboddes år 1805 af 477 och
1856 af 554 personer samt består,
jemte annexet Strengsered, af 93/16 mantal
skatte, l7/g mantal krono, 93/4 mantal
frälse, uppskattade 1857 till 71,802 rdr
bko. Kyrkan, af trä och obekant
ålder, reparerad 180 5 och 1818, ligger
2/5 mil från Hösna kyrka. Vid Tisered
här i socknen har förr varit en kyrka,
men sora utdömdes år 15 54. Gullered
och Strengsered hafva gemensara
ambulatorisk skola, hvari år 185 9 60
gossar och 56 flickor erhöllo undervisning.
I denna socken märkes Sjögareds
tull-rajölqvarn. Afståndet till närmaste
postkontoret, i Ulricehamn, är l1/ mil.

Gullgrufva. Jernverk uti Skog
socken och Södra Helsinglands fögderi af
Gefleborgs län, består af 1 hammare
och 2 härdar med 1,466 sk® 13 1®
privilegieradt smide, har tillräcklig skog
till kolning och byggnad, så på egna
skogar som på allmänningen, som är
dertill anslagen. År 1858 voro vid
verket 48 mantalsskrifna och 5 3
skattfri a personer. Härtill hörer ett 473/lftft
lästers fartyg. Omkostnaderna för
tillverkningen af ofvanstående
privilegierade smide upptogos 1857 till 26,508
rdr 16 sk. 5 rst bko och
taxeringsvärdet- till 6 6,270 rdr bko. Närvarande
egare äro: bergsrådet A. Beskow,
hofmarskalken m. ra. friherre B. Beskow,
grosshandlaren G. Beskow,
expeditionssekreteraren H. Beskow och
häradshöfding F. Beskow.

Gullholmen. Det fordna Gullög.
Fiskläge på norra udden af Hermanön uti
skärgården till Morlanda pastorat i
O-rousts vestra härad af Bohuslän, var
fordom en lastplats; men sedan d. 8 Maj
1798 har det egen kapellförsamling.
Detta fiskläge är veterligen det äldsta
i Bohuslän. Sagan om Hakon
Hakonsson uppräknar bland dennes förtjenster,
att han lät bebygga Öckeröarna och
»Gullö» med flera öde öar i Wiken,
hvilket skedde mellan 1240 och 1260.
För 170 år sedan beboddes stället af
20 fiskarefamiljer. År 1840 var
hushållens antal 76, med tillsammans 341
personer, hvilka drefvo storfiske med 5
sjöbåtar; der fanns då ock ett
fraktfartyg af 42 läster; för närvarande
utgör folkmängden 445 personer, och
fartygens antal har stigit till 1 brigg,
2 skonertar och 1 slup om tillsammans
510 läster. Fylleri och fattigdom
hafva en lång tid varit rådande på detta
fiskläge mer än annorstädes i Morlanda
skärgård. Kyrkan är en torftig
träbyggning. Kapellpredikanten åligger det
att ombesörja barnundervisningen i
församlingens fasta skola, som 185 9
besöktes af 24 gossar och 21 flickor.
Söder om hamnen vid Gullholmen är af
professor Ch. Lyell år 1834 inhugget
ett vattenmärke uti strandklippan.

Gullmarsberg eller Dyngö. Två mtl
skattesäteri i Skredsviks socken, Lane
härad af Bohus län, donerades år 1772
med tilliggande 7l/2 mantal skatte af
framlidne grosshandl. i Uddevalla,
Anders Knape, till den af honom stiftade
barnhus-inrättningen vid Gustafsberg.
Redan i början af 1300-talet
förekommer detta ställe under namnet Dynge;
af ett bref, dateradt 5:te dag jul år
1 307, ses, att Svenska hertigen Erik
Magnusson då vistades här. Namnet
utbyttes mot det nuvarande (med
anledning af ställets läge vid Gullmaren)
af grefve R. von Ascheberg, hvilken
ofta vistades på denna sin egendom.
Gullmarsberg anses hafva af länets alla
sätesgårdar det naturskönaste läget. Den
prydliga, af trä uppförda
manbyggnaden, med sina å ömse sidor
utspringande flyglar och terrasslika
borggårdar, uppfördes af Ascheberg år 1669
på en af Gullmarens strandklippor och
har sedan blifvit förskönad med
trädgårdsanläggningar. Ett af rummen
bibehåller ännu sin äldsta tapetsering.
Den s. k. kyrkosalen har varit godsets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/3/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free