Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gullmarsberg eller Dyngö - Gullspångs-Elf - Gulltarp - Gullåkra - Gullö - Gumboda - Gumlösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kapell. I förstugan hänger en konstigt
virkad tapet, ined inväfda bibliska och
symboliska föreställningar, hvilken,
enligt berättelse, fordom skall hafva
tillhört Dragsmarks kloster. Säteriet, som
utarrenderas för Gustafsbergs räkning
(på 1840-talet var arrendesumman
omkring 1,900 rdr rgs, som utgick till
en del in natura), har åker till 72
tunnland 25V2 kappland, äng till 92
tunnland 30 kappland, betesmark till 163
tunnland 9 kappland samt skog och
utmark ti;l 132 tunnland 4 kappland.
Torpens antal är 16, hvilka,
tillsammans med de 5, som tillhöra
underliggande hemman, men af säteriets
arrendator disponerades, utgjorde 2,7 5 4
dagsverken. Barrskog finnes till
husbehof, äfvensom löfskog på inegorna och
en park af resliga bokar, som är den
ansenligaste i Bohuslän. Till
egendomen höra ock ett tegelbruk och
husbe-hofsqvarn. De underlydande hemmanen,
hvilka voro särskildt utarrenderade,
bestå af kronoskatte-rusthålleu: l1/*» mant.
Baggetorp, 1 Bön, I Bro, 1 Berga, 1
Finsland, 3/g Kåhlsbyn och V4 Hede,
samt båtsmanshållen 1/2 mtl Skarnkälla,
V2 Hogen, 1/4 Bräcke och 1/g Dalen.
Sjelfva säteriet med tegelbruket
uppskattades år 1858 till 21,000 rdr rmt,
och var godsets dåvarande arrendator
hr L. Wesslau.
Gullspångs-Elf. Så kallas det från
sjön Skagern i Wenern utfallande
vattendrag, genom hvilket Let- eller
Svart-elfven afbördar sig i den sistnämda
stora sjön. I sjön Skagern (vid 232 Sv.
fots höjd) utgjuter sig Letelfven från
sjön Möckeln (303 Sv. fot), som från
vester upptager Alkvetterns, Ullvetterns
och Öijevetterns vatteudrag, hvilka
upptaga ä ena sidan Östersjöns, Yngens och
Långbansjöns, å den andra Lungens,
Daglösens och Siksjöns. Osterifrån
infaller i Möckeln, genom den s. k.
Tims-elfven, Halfvardssjön (5 5 0 Sv. fot), som
med sig förenar Greckens, Torrvarpens
och Elgensjöarnas (607 Sv. fot)
vattendrag. (Se vidare: Let-Elfven.)
Gullspångs-Elf utgö/ gränsen mellan
Westergötland och Wärmland; den
utgjuter sig i Wenern med ett fall af vid
pass 80 fot. I elfven finnes godt
laxfiske; der fångas också nejonögon och
vid sjelfva utloppet den s. k.
Amnehärads-sik, hvilken anses som en
utmärkt läckerhet.
Gulltarp. Ett och V4 mantal
insockne frälsehemman i Ottaip socken
och Luggude härad af Malmöhus län,
hörde på 1770-talet under säteriet
Bälteberga; för närvarande böra V32 mantal
under Wideröra säteri, 3/3#> mantal till
kyrkoherdebostället, de öfriga 15/16
mantalen egas af 10 diverse egare. Det
helas taxeringsvärde var år 1857: 12,520
rdr bko.
Gullåkra. Hemman af två mantal
skatte, 1% mantal utsockne frälse och
V4 mantal krono i Brågarps by och
Bara härad af Malmöhus län, har god
och tillräcklig både åker, äng och
torfjord. Härtill hörer en i sednare åren
(1833) funnen och privilegierad
helsobrunn, hvilken är föga besökt;
omgif-ningarne deromkring äro ej heller just
synnerligen lockande, liksom
beqväm-ligheterna för de sjuka äro ganska
inskränkta. Efter 1856 års mantals- och
taxeringslängd är hemmanet skiftad t i
7 nummer och 12 delar samt
uppskattadt till 23,7 5 0 rdr bko. Häraf eges
N:o 4, 5/g mtl frälse, af grefve
Wachtmeister, N:o 7, V4 mant. krono, hörer
till Brågarps kyrka.
Gullö. En nu mer landfast holme i
Göta-Elfs norra arm, märklig med
anledning af den skans, som här anlades
af Norrmännen under Hannibals-fejden,
och hvilken eröfrades af Svenskarne
under Lars Kagg i Augusti månad 16 45.
— Gullö-fallet, se Trollhättan.
Gumboda. Mötesplats för en del af
Westerbottens fältjägare, belägen i
Bygdeå socken, 7 mil från Umeå.
Gumlösa. Annex-socken till Sorby
pastorat i Westra Göinge härad af
Christianstads län, 2x/2 mil n.n.v. från
Chri-stianstad, har en areal af 5,300
tuun-land, af hvilka blott 30 äro sjöar och
kärr, består af 20x/16 mantal frälse och
V4 mautal krono och uppskattades
gemensamt med Sörby till 177,050 rdr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
