- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
145

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustafs-Källa eller Kallebäcks Källa - Gustafs-Slussar - Gustafström - Gustaf den Tredjes Silfververk - Gustafsvik eller Westervik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Gustafs-Källa eller Kallebäcks Källa,
belägen i Örgryte socken, V4 mil från
Göteborg, 100 alnar öfver vattenytan,
är anmärkningsvärd derföre, att derifrån
anlades på stadens bekostnad af herr
Blackwood från Skottland år 1 7 93 och
fulländades 1 797 en vattenledning till
staden. Källan innehåller godt, klart och
rinnande vatten samt lärer gifva om
dygnet c:a 2,235 oxhufvud. Vid källan är
en marmorsten med inskrift, i
anledning af konung Gustaf IILs besök
derstädes, och hvaraf hon erhöll sitt namn.

Gustafs-Slussar. Så kallas de i
Naglums socken af Westergötland belägna
slussarne i Carls Graf vid Brinkebergs
Kulle. Se vidare Brinkebergs Kulle och
Carls Graf.

Gustafström. Jernbruk i Gåsborns
socken och Philipstads Bergslag af
Carlstads län, med 2 härdar och oinskränkt
smidesrätt, hade 1 857 en tillverkning
af 1,094 sk^ 13 lU stångjärnssmide,
27 5 sk 9; 16 l<tb 10 manufaktursmide
och 1 858: 7,359 centner = 1,839 skft
Ar 1840 egdes bruket af P. G.
Berggren, 1 857 af grefve G. Lewenhaupt
på Hellefors; till bruket höra 3/g mtl
Gustafström, 1/2 mtl Eskilsberg, 3/g mtl
Elfsjöhyttan, V2 mtl Hvilklinten, 1/2 mtl
Månhöjden, 215/3t) mant. skogshernman
m. fl., till ett sammanlagdt
uppskattningsvärde af 28,820 rdr bko.
Uppskattningsvärdet för jerntillverkningen
år 1857 var 63,202 rdr bko. År 1820
egdes bruket af brukspatron
Heijken-sköld på Hellefors, hos hvilken de
underlydande torparne hufvudsakligen stå
i förbindelse för sin välmåga. De
hafva väl med egna medel och grannars
tillhjelp byggt sina boningshus, men
erhållit byggnadsvirke och åkerjord af
husbonden, hvarför de mot någon ringare
betalning fått göra karl- och, om de
egde hästar, äfven öke-dagsverken.

Gustaf den Tredjes Silfververk, beläget
invid staden Falun och Stora
Kopparbergs grufva, utgör ett af de så
kallade Stora Kopparbergs Bergslags
Enskilda Verk och räknar sin uppkomst
från den 20 September 17 88, då
konung Gustaf III vid ett besök i gamla
rådsalen i Stora Kopparbergs grufva
gaf sitt bifall till silfververkets
inrättande och att det finge uppkallas efter
honom, hvarefter privilegium utfärdades
af samma konung den 12 November
1790, hvilket jemväl utsträcktes till en
guld-amalgations-inrättning vid detta
verk. Ar 1856 tillverkades här inalles
463 lödiga mark silfver; år 1 825
utgjorde tillverkningen 3 löd. mark guld,
341 lödiga mark O1/^ lod silfver och
91 V,o sk<& bly- Materialet till detta
verk hemtas från silfver- och
blymalmerna i Falu grufva.

Gustafsvik eller Westervik.
Sätesgård i Warnums socken, Ölme härad af
Carlstads län, ligger, såsom fordna
namnet utvisar, i nordvestra hörnet af
Warn-hems Vik, och »har så många förnäma
märken efter hedendomen», — heter det
hos gamle Fernow — »att man
lätteligen skulle kunna komma på den
tanken, det här varit sjelfva Warnhera.
Här hafva varit och äro mångfaldiga
ättehögar, hvilka till största delen äro
upplagda midt uti med stenar
pyramidvis, hvilket besvär man eljest på ia ställen
gjort sig, och ostridigt utmärker höga
och förnäma lik. Vid uppgräfningar af
desamma hafva funnits i dera hela
eller sönderslagna urnor, med brända ben
och hvad sora mera hörer dertill. År
1771 träffades i en ättehög tänder af
ofantlig storlek; år 1772 påträffades
en välgjord stridshammare af gråsten,
som öfverlemnades åt Gustaf III, då
han spisade middag hos fru
kamraar-rådinnan Sara Maria Linroth, född Stedt,
den 14 November samma år, vid
genomresan till Carlstad.» Westervik har
i längre tid varit ett Sture-gods och
antages vara det Westervik, som
lagmannen Gustaf Tunasson (Sture)
bebodde, då han daterade brefvet om Årås,
Wärmland in manerio nostro, 1348.
Gården har ock tillsammans med
ladugården Östervik i äldsta tider burit
namnet Wik; om fogden Claus
Nigilsson omkr. 1380 varit en Sture eller ock
fått godset genom gifte, är okändt;
efter honom har man sig ingenting
bekant om stället och dess egare. På

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/3/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free