Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Habo - Habo, Stora och Lilla - Habohundæri - Haborshytta - Habors- eller Hagbarths-Ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfvenledes stå vid landsvägen mellan
Bränninge och Sved, omkring l/s mil
90-der från hemmanet Dahlén, nedom en lid
vid stranden af en liten insjö eller göl
af om kring 100 famnars diameter, öster
om vägen vid Tullskogen, 6 i dubbel rad
resta stenar af omkring 5 qvarters höjd,
och nederst vid sjöstranden ligger en
jemn stensättning af rund form, lagd
såsom vanlig stengata. Här har
således varit ett offerställe och möjligen
äfven domplats, ehuru nu mer blott få
af de resta stenarna stå qvar. Bland
andra märkvärdiga ställen må nämnas
Dommeberg (se vidare härom under
denna artikel). Af större gårdar och
verk märkas: Stora Kjerr;
kyrkoherdebostället; S. Hallebo, kapellansboställe;
Starbäcks knipphammare, Setterfors
ma-nufakturvevk och kopparhamraare. —
Adress: Jönköping.
Habo, Stora och Lilla, Två och 3/4
mantal säteri i Fjelie socken och Torna
härad af Malmöhus län, belägna på
slättbygden och uppskattade till 22,760 rdr
rmt; egas med underlydande 1/2 mant.
Onnerup, 3/16 mantal Ljunghus, Vi6
mantal Brohus samt Lilla Habo qvarn,
af L. J. Bayer; det hela uppskattas till
33,860 rdr rmt. Stora och Lilla Habo
blefvo säterier d. 28 September 1762,
då de innehades af generalen, grefve
Hamilton.
Habohundæri. Under detta namn är
Håbo härad först kändt. I sin fordna
vidd omfattade häradet äfven St. Pehrs,
Wassunda och Haga socknar öster om
Skofjärden, och af några antages äfven
Bro härad hafva hört hit. Det är
kanske det äldsta, såsom det äfven i äldre
jordböcker innehar främsta rummet, och
genom sitt läge mellan vatten, fordom
sannolikt på alla sidor, har det egnat
sig väl för tidig kultur och tidigt
vi-kingalif, hvarom de här fordom belägna
vikingasätena Signildsberg och Håtuna
ra. fl. vittna.
Haborshytta. Fordom jernhytta i
Nordmarks socken och Philipstads
bergslag af Carlstads län, har med visshet
varit begagnad på 13- och 1400-talet
för Nordmarks grufvor. Hyttan skall
hafva blifvit byggd af en Ulle Bondes
broder Habor, som der bott, äfvensom
Bohl- eller Bolgehyttan af Ulles son,
sedan hans fader, en rik och mäktig
man på Hollerud, som öfverlefvat
digerdöden och hvars namn och minne än
lefva i landet, drifvit honom från
Hulte-by nära vid Eds nuvarande prestgård,
der gubben tyckte, att han bodde
honom för nära. För närvarande höra
till Haborshyttan 3/4 mant. i Fernebo
socken och 7/6i mtl i Nordmarks socken,
upppskattade till 1 1,340 rdr rmt och
skiftade i 12 delar.
Habors- eller Hagbarths-Ek finnes i
Ysane socken och Listers härad af
Carlskrona län, strax till venster om vägen
från Ysane by till Norje. Den äldsta
Hagbarths ek skall länge sedan vara
förgången och denna uppvuxen från dess
rot. Ett litet stycke längre in i
skogen finnes en höjd, på hvilken växa
några små träd och buskar; här är det
ställe, som kallas Signilds bur, och är
det sällsamt nog, att ännu ingen
försökt gräfva upp denna kulle. Att med
visshet påstå dessa ställen vara de,
hvarest Signilds slott stått och der Hagbarth
blifvit hängd, är likväl icke möjligt, då
uti Upplaud ej långt från Sigtuna äro
Signilds berg och Habors slott; uti
Nerike och Lenuäs socken befinnas Habors
röse, Signilds källa och Sigars hög; uti
Halland mellan Halmstad och
Falkenberg visas Signilds bur, Signilds källa,
Habors galge, Habors hög och Sigars
berg eller Kungsberget; äfven på
Seland förekomma Sigars stad, slott och
hög, Siguilds slott och Hagbarths hög.
Messenius anförer, att Habors
kärlekshändelse tilldragit sig i Uppland ; men
Worm uti »Mon. Dan.» s. 135 kallar
Messenius en oförskämd menniska och
påstår med största ifver, att detta händt
på Seland. Floræus visar, att Sigar bott
vid Sigtuna, men nämner dock, att
Blekinge bibehåller åminnelsen af det
unga parets kärlek och tro. Så mycket är
visst, att dessa olyckligas öde upprört
hela Norden, så att, som vi se, man
tillegnat dem minnesvårdar på flera
ställen. Sulim i sin Hist. D. 1, s. 160
och följande gifver om detta sorgespel
en utförlig berättelse, af hvilken här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
