Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvilsta - Hvitaby - Hvitasten - Hviteklint - Hvitlanda, Westra och Östra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1695, utbyttes till frälse af riksrådet
grefve Cronhjelm 17 24, egdes af
svärsonen, öfverste-löjtn. frih. Gustaf Wilh.
von Köhler (död 1 739). Han var med
vid Gadebusch och Tönningen, hvarest
han blef fången, men befriade sig sjelf;
bivistade 1716:års fälttåg i Norge och
var då nära, på en rekognoscering med
konungen, att åter bli fången.
Hvil-sta förblef inom hans ätt till 1 77 3,
köptes då af kanslirådet Carl Ludvig
Siegroth; ärfdes af dennes måg, frih.
Kurck, som egde det 1825; såldes af
enkan 1833 till 0’Konor; köptes 1842
af hofjägmästaren Granath jemte 3/16
mtl inom socknen, 6V4 mtl i Forss;
emottogs 1851 af nuvarande egaren.
Egendomen har varit mycket stor, men
minskats genom arfskiften och
försäljningar. Abyggnaderna äro i gammal
stil. Vid landsvägen, som går förbi
Hvilsta skog till Orsta gästgifvaregård,
är till venster en stor platt sten, der
drottning Christina, på en af sina
resor från Eskilstuna, stigit till häst.
Man har till åminnelse deraf inhuggit
spåret af en liten fruntimmersfot i
ste-nen och gifvit den namn af
Drottning-Stenen. — Adr.: Eskilstuna och Hvilsta.
Hvitaby. Annex-socken till Mällby
pastorat i Albo härad af Christianstads
län, omgifves i öster af Östersjön, i
söder af S:t Olof, i vester af Eljaröd
socknar och omfattar en areal af 5,4 8 5
tunnland. Marken är bergaktig.
Rådande jordmånen är sandraylla. Öppna
jorden uppgifves till omkring 520
tunnland, hvaraf 2/3 årligen besås. På skog
är brist. Socknen, som år 180 5
beboddes af 931 och 185 9 af 1,5 04
personer, består af 3V8 mtl skatte, 141/48
mtl krono, ll3l/48 mtl frälse och
taxerades 1857 till 97,235 rdr bko.
Barnundervisningen bestreds år 185 9 i fast
skola af 2 examinerade och 1
oexaminerad lärare för 116 gossar och 102
flickor; dessutom undervisades 3 gossar
och 1 flicka i hemmet; enskild
undervisning erhöllo 1 gosse och 2 flickor.
Kyrkan är belägen 1/2 mil från
moderkyrkan och 2 mil från Cimbrishamn.
Saxo Gramm. berättar, att Sigurd Rings
son, Ragnar Lodbrok, här vunnit ett
fältslag mot några af hans Danska
jarlar, som tillika med allmogen i Skåne
gjorde en resning mot honom;
sedermera banade han sig vägen till det
Skandiska öfvervälde!. Många
minnesmärken af grafhögar och stenrör
finnas efter denna strid. — Af bvar och
gårdar märkas: Iljelmaröd i 16
nummer, skiftade i 23 delar, taxerade till
14,000 rdr bko; Greflurda i 19 mr,
skiftade i 66 delar och tax. till 20,000
rdr bko; Toraps gård; Greflunda V4
mtl krono, kronolänsmans-bossälle. —
Adress: Cimbrishamn.
Hvitasten. Fordom en af de 6
hufvudpunkter, som genom konung Emund
i 9:de århundradet blefvo utmärkta vid
rågången mellan Sverige och Danmark ;
den är belägen vid Hvitegöl, en liten
insjö, der Kalmar och Kronobergs län
stöta tillsammans med Blekinge.
Rimkrönikan säger:
Mellan Sverige och Dannemark thenne XII män
Sex stena the satte och the stå än,
Hvitesten then femte uppsätter var.
Konungen erhöll från den tiden
namnet Slemme af de med denna
förrättning missnöjda Svenske, hvilka ansågo
de afträdda landskaperna, så väl till
följd af gammal rätt som af sista
vapenskiftet med de Danske, för Sveriges
tillhörighet.
Hviteklint, i Wånga socken och
Linköpings län, vid sjön Glan, är det
högsta berget i nämda läns Bergslag. Från
detta berg har man en vidsträckt
utsigt och varsnar 20 kyrkor. Der
synas äfven lemningar af en borg.
Hvitlanda, Westra och Östra. Två
egendomar uti Tösse socken, Tössbo
härad och Elfsborgs län, uti grefskapet
Dal, hvaraf Westra Hvitlauda, 1 mtl,
tax. jemte qvarn, såg och bruk till
29,1 50 rdr rmt, eges af Torsten
Olsson. Angående manufakturverket
härstädes finna vi, att brukspatronen Erik
Kock erhöll privilegium d. 6 Juni 174 5
att på sitt skattehemman Hvitlanda
egor anlägga 1 jerntrådsdrageri och 2
kuipphamrar; år 1775 d. 2 Dec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
