Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hägerstad - Hägersten - Hägerum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med bergkullar, ängar och slätter, i sagta
lutning mot de små sjöarna Striern och
Nim-mern, som höra hit, den förra till sin
södra, den sednare till sin norra hälft, och
förr synas ha bildat ett vattendrag till
Åsunden i Oppeby; men den förra är nu ledd
norrut till Ämmern. Nimmern har ringa
djup; år 1749 uppstod här en holme ur
vattnet, förblef synlig i 45 veckor, sjönk derpå
ned, men visade sig åter på samma ställe i
mindre storlek den 4 Sept. ett helt dygn.
Samma holme lät åter se sig d. 4 Oktober
1756 och blef då ej synlig längre än till d.
9 i samma månad, och sednast på hösten
1852; den bildar ett långt bågformigt band
af 50 alnars längd och högst 4 aln. bredd
och består af lös dyjord, sammanhållen af
täta rötter och några stubbar efter större
träd. Som holmen alltid visat sig på
samma ställe, mellan en ö och fasta landet, har
man, de tider den ej synts, försökt finna den
på sjöbotten, men förgäfves. Allmogen tror,
att, då holmen visar sig, skall krig
tillstunda. Rådande jordmånen är lerjord,
mestadels styf; växtligheten i allmänhet god.
Hufvudnäringen är åkerbruk; ängen är ringa
mot åkern, betet ännu mindre; skog finnes
blott vid några hemman tillräcklig, vid en
del ingen. De vanligaste sädesslagen äro
råg, hvete och korn; bränvinsbränning
idkas blott här och der. Sjöarna gifva
tillfälle till något fiske. Vid deras stränder
kommer åtskillig jord att vinnas genom
sänkningen af Stångåns vattendrag. Man har
anmärkt, att fisken i sjön Striern qväfdes
och dog i stor mängd vintern mellan 1739
och 1740. Socknen, som år 1805 beboddes
af 505, år 1855 af 610 personer på 108
hushåll och 1859 af 614 personer, består af
10/4 mtl skatte, 3% mtl krono, 12 V4 mtl
frälse och taxerades sistn. år till 174.820
rdr rmt. Det mesta tillhör bönder, i
allmänhet väl burgne. och äfven socknens
enda säteri eges af en bonde; ett och annat
hemman är mycket sönderstyckadt. såsom
Böda lr/8 mtl skatte, som har 18 egare;
antalet af sjelfegande är ock, i förhållande
till socknens storlek, ej ringa; arrendatorer
och stat-torpare finnas få. Vid katholska
tidens slut hörde här 3% gårdar under
kyrkliga stiftelser, l’/2 under Wadstena kloster,
af 27 ’/8 enligt I700:års jordebok. På
1600-talet har adeln innehaft nästan alla gårdar,
men mist en del vid reduktionen; något
större gods synes här aldrig ha varit
bildadt. Hæghrastadha eller Hæghirstadha
socken nämnes redan 1247 och 61, då
biskops-tionden deraf anslogs åt en kanik i
Linköping; sedermera 1370 och 1386 i Bo
Jonssons bytesbref samt 1403, då en
kyrkoherde här förekommer. Kyrkan är mycket
gammal, liten och förfallen, och en ny kommer
att byggas, enligt beslut af år 1853.
Vanliga kassor och fattiginrättningar finnas.
Folkskolan räknad^e år 1853 omkring 50
lärjungar. Under året 1859 voro här 4G gossar
och 33 flickor uti skolåldern; häraf
undervisades i socknens ambulatoriska skola 25
gossar och 18 flickor af en för Oppeby
gemensam lärare, de öfriga undervisades dels
enskildt, dels i hemmet, utom 2, som
saknade undervisning. — I Skesängen på
Ane-stads egor, ej långt från kyrkan, märkes en
gammal tingsplats, som består af drottsäte
och 24 Idavalls-stoder, hvilka blifvit dels
rubbade, dels borttagna. — En väg från
Ket-tilstads vestra slättbygd går här genom
mellersta slätten, i sydlig rigtning vester om
Striern. förbi kyrkan, belägen 4’/2 mil från
Linköping, och derpå mer sydostligt på
Nim-merns östra sida till Oppeby. En gren
utgår åt sydvest och vester öfver sundet vid
Åsunden till Eneby, En annan väg mellan
Kettilstads sockens särskilda delar går här
fram genom nordöstra hörnet nära Ämmern
i rigtning mot söder. — Af gårdar och
byar märkas: boställena Aska Mellangård l/2
mtl, tax. till 3,450 rdr rmt,
kronolänsmans-boställe; Aska Storg. 1 mtl, tax. till 7,500
rdr, häradsskrifvareboställe; Öfra Drättinge
1 mtl, tax. till 7,050 rdr, kronofogdebost.;
prestgården l/4 mtl, tax. till 12,210 rdr; —
Wiksholms säteri; Säby 1 mtl frälse, tax.
till 7,040 rdr, har 3 egare; Nedra Årteryd
1 mtl frälse, V2 mtl skatte, tax. till 6,960
rdr, har 4 egare; öfra Årteryd 1 mtl skatte,
1 mtl frälse, tax. till 10,590 rdr, har 10
egare; Drättinge i 3 n:r, 1% mtl, tax. med
utjord till 18,370 rdr, har 8 egare;
Bankestad 2 mtl frälse, tax. till 12,460 rdr, häraf
hörer V4 till Adelsnäs säteri, 7/8 mtl eger
mamsell Wålander i Råstorp, Va mtl tillhör ett
outredt sterbhus; ingeniör Asklund eger V2
mtl Aska och % mtl Bankestad, mamsell
Fredrika Calén eger 3/8 mtl Bankestad. —
Adress: Linköping och Linnäs.
HÄGERSTEN, f.d. äfven Fägersten.
Frälsehemman uti Brännkyrka socken af
Svart-lösa härad och Stockholms län, beläget på
en kulle vid Mälaren, om V2 mtl, tax. till
7,500 rdr rmt, eges af K. Åkerbjelm.
Hägersten nämnes 1548, egdes 1686 af Jöran
Ulfsparre till Årsta, 1772 af Arrhén v.
Kapfelman, 1827 af justitierådet Peterson, 1850
af Munck.
HÄGERUM. Två mtl säteri uti
Christ-dala socken och Tunaläns härad af Kalmar
län, med ’/2 mtl Qvarngården, ’/8 Ekenäs.
l/8 Gölhult, J/4 Långvik, ’/4 Laggaretorp, ’/2
Boarum, 1 Malghult, ’/6 Röstorp, \/8
Skomakaretorp, jemte tändsticksfabrik,
tullmjöl-qvarn och såg, taxeras till 26,305 rdr rmt
och eges af major C. Weijdenhjelm.
Gården har tillhört slägterna AminofT,
Cron-hjelm samt på 1770-talet löjtnant Svenssons
enkefru, Juliana Weijdenhjelm, och år 1799
kapten Weijdenhjelm. År 1858 började
majorskan Emelie Weijdenhjelm här ett
barnhem för fattiga och barnlösa flickor;
detsamma förestås af en diakonissa från
diakoniss-anstalten i Stockholm. Samma år
utgjorde barnens antal 12, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
