- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
538

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hök - Hökaberg - Hökatorp - Hökby - Hökeberget - Hökefors - Hökensås - Hökhufvud

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Hemmantal. Fo Ikmä ngd.
Socknarnas namn. t Mankön. Qvinkön. Summa.
1 Weinge .... 1,159 1,188 2,347
Tjerby ..... 14; 306 308 614
Knäred..... «rt .1» P 1,037 1,111 2,148
Laholms landsf. 33’ 920 945 1,865
Renneslöf. . . . 24^ 990 1,081 2,071
Ysby...... 14U 425 450 875
Karup...... 662 736 1,398
Skummeslöf . . 372 391 763
Hasslöf..... 429 509 938
Woxtorp .... 52|Tj 1,159 1,238 2,397
Hishult..... 421 696 769 1,465
Laholm..... 523) 656 1,179
Summa 354M 1 8,678|9,382| 18,060


HÖKABERG. Egendom uti Ledsjö
socken af Kinne härad och Skaraborgs län, af
’/4 mtl, taxerad till 5,260 rdr rmt, har ett
behagligt men enstaka läge, nära Lunds
brunn, mellan städerna Skara, Lidköping och
Mariestad, med beqväm åbyggnad, löf- och
barrskog; åkern består af lera och något
sandmylla; här är ett bränneri med
jern-plåtskölna, till hvars drifvande finnes på
egorna god torftägt, samt vattenledning från
en närbelägen fiskrik sjö. Egare år 1859
var And. Tranberg.

HÖKATORP. Ett och ’/2 mantal säteri
uti Lemnhults socken af Östra härad och
Jönköpings län, beläget vid Trollebo och
Lögesjöarne, med 5 torp och tillhörande
ladugård /4 mtl Bottningetorp, för
närvarande taxeradt till 9,150 rdr riksmynt, eges
från år 1836 af kapten J. G. Danielsson,
son af prosten Danielsson i Korsberga.
Dessa båda hemman, % mil i längd, nära ’/,
mil i bredd, äro helt och hållet kringflutna
af sjöar och dem sammanbindande bäckar.
Här växer Årre (Alnus incana). På 10 geom.
tunnland hafva varit 200 stenrör och 1,400
jordstenar alt borttaga. Gamla hus med
årtalet 1659 hafva af n. y. egaren ersatts med
nya, och en trädgård med terrassformiga,
stenlagda afsatser har anlagts. — Hökatorp
donerades af drottning Christinas förmyndare
1659 och konfirmerades 1645 och 55 åt Z.
Sabelfeldt, som dog som öfverstelöjtnant,
gift med Cath. Stråle. Egendomen egdes af
Sabelfeldlska familjen till 1714, då
Sabel-feldts enka sålde den till fru Ch.
Berghman. Den tillföll sedan hennes måg,
öfverinspektören Kjellman, 1724; derpå dennes
måg, kapt. Runberg; så åter dennes måg,
Fredr. Yon Jonston. Derpå blef (1776)
ryttmästaren Anders Stålhammar egare.
Dennes son, Anders Stålhammar, blef egare år
1804, och efler honom hans måg, nuvarande
förutnämde egare.

HÖKBY (Höksby). Två mant. skatte uti
Wendels socken af Örbyhus härad och
Uppsala län, på 2 n:r, tax. till 5,720 rdr, eges
af allmoge. Slägten Gyllenhöök härstammar
från Anders Larsson Höök, som föddes 1550
på Höksbygård och slutligen blef fogde
öfver Örbyhus län. Hans sonson var Pehr
Gyllenhöök, född 1643, som under Carl XI:s
Danska krig (1675—79) bidrog till
afhjelpande af statens behof och underhöll på egen
bekostnad fyra väl utrustade ryttare vid
lifregementet; adlades 1687 med namnet
Gyllenhöök, dog 170&.

HÖKEBERGET, nu mera kalladt
Ekesberg, beläget nära invid Ekshärads kyrka i
Wärmland. År 1675 Öppnades en graf. med
stora uppresta stenar på detta berg, i
hvilken man fann ett stort skelett efter en
menniska, med en stålbåge på bröstet, hvilket
antages vara efter en vid namn Hök,
hvilken här bott och lärer vara en af Ekshärads
förste bebyggare.

HÖKEFORS. Ett mant. frälse uti Tuna
socken af Tunaläns härad och Kalmar län,
har tillhört Stråleslägten, på 1770-ialet
öf-verstelöjtn. Freidenfelt och år 1790
ryttmästaren Breitholtz. För närvarande eges det
af J. P. Thunbergs enka och taxeras till
4,260 rdr rmt.

HÖKENSÅS. Skog, som till större
delen är kronoallmänning; efter landsh.-emb.
ber. åren 1843—47, ställd under allmän vård,
med en areal af c:a 24,000 tunnl., sträcker
sig från Broholms bro uti Sandholms
för-I samling genom Utyängstorp och Härja
socknar, Welinge, Brandstorps och Daretorps
socknar, hvilken sträcka utgör 3 mil i längd;
dess bredd är l’/2 à 2 mil. På 1600-talet
voro Doms- och Risabro i Habo i söder,
Wettern i öster, Mullsjön i Hjo socken i
norr och Tidan i vester ansedda såsom
gränser för Hökensås. Denna skog är dels
mycket uthuggen, dels af skogseldar illa
medfaren, hvilket sednare i synnerhet gäller om
den så kallade Svedmoen, som äfven räknas
till Hökensås. På Svedmoen finnas fiskrika
sjöar, hvaraf Alfvasjön är den största, om
c:a 30 tunnlands rymd. Ifrån sjelfva
bergåsen har man de mest pittoreska utsigter.

HÖKHUFVUD. Regalt pastorat af 2:dra
klassen, hörande till Olands och Frösåkers
kontrakt i Uppsala stift, utgöres af 2
socknar: Hökhufvud, med annexet Skefthammar,
i Uppsala län, samt innefattar 85 /24 mant.
Pastoratets befolkning, som på 50 år ökats
med 278 personer, uppgick 1859 till 1,959.
Hökhufvud, modersocken uti Frösåkers
härad och Stockholms län, belägen l’/4 mil
från Östhammar, vid 120 fots^ höjd öfver
hafvet, vid och omkring Olands-ån, mellan Harg
i öster, Börstil i nordost, Walo i nordvest,
samt Skefthammar och Ekeby af Uppsala
län i sydyest, vester och söder,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/3/0542.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free