Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rättelser och Tillägg - Garphytte - Gelsebo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från dess anläggning, i början af 1600-talet,
varit omhägnadt., af monopolier och på allt
sätt understödt både af regeringen och
ständerna under mångfaldiga ombyten af egare;
men synes icke dess mindre kunna räkna
någon egentlig stadga och uppkomst förr än
brukspatronen och riddaren Carl ülr. Uggla
blef egare till hela verket 1759, hvarefter
han 4761 anlade ej mindre vals- och
skärverket, privilegieradt till 800 sk®
manufaktur af köpt ämnesjern och uppbygdt af
bergsrådet och riddaren Sven Rinman, än ock en
verkstad för »Weisnagelssmide» med 8
härdar, hvartill tvänne utländska mästare och
8 gesäller (Garpar) införskrefvos,
hvarförutan 20 Svenska lärlingar antogos, samt
dessutom en knipp- och spiksmedja af sten med
2:ne hjulstockar och 4 hamrar.
Brukspatron C. U. Uggla lemnade dessa
verk år 1774, tillika med den äldre i
samma ström varande stångjernssmedjan och
plåtsmedjan med 4 härdar, sedan han förut
vid riksdagen 1760, å egna och
medintres-senters vägnar, gjort ansökning om lån af
300,000 rdr emot hypotek af
Garphytte-verken, som af kongl, bergskollegii ombud
då värderades till 3,845,329 dal. k:mt eller
efter 45 sk. kurs till 366,2217/8 rdr, då
alun-bruket af samma namn särskildt värderades
till 300,000 rdr. Låneansökningen återtogs
dock sedermera, och försträcktes medel ifrån
Holland af herrar Antoni Grill & söner,
sedan brukspatronen Abr. Grill, såsom
delegare och direktör af Garphyttan, derom
underhandlat och hvarigenom desse herrar också
blefvo egare en längre tid af hela bruket.
Bruket synes vidare år 1843 varit uti
brukspatronerna Gustaf Westerbergs och P.
J. Grills händer; år 1825 egdes det
afjust,.-rådet och kommend. Sam. Noræus för %,
kammarherren baron Claes Rålamb för /8,
brukspatron C. Möller för ’/,, brukspatron
F. A. Westerberg för ’/8 och lagmannen och
ridd. Léon. Cassel för ’/s; men huru länge,
är okändt, innan det hela såldes till
brukspatronen och ridd. J. C. Holmqvist och af
denne åter till brukspatr. P. Hinnerson (år
1834), hvilken nu, med ytterligare till köpta
egendomar, deraf är egare.
Hela bruket består för närvarande,
sedan dess 4 plåthamrar äro nedlagda, af en
smälthärd och en räckarehärd med 2
hamrar, ett skär- och valsverk, en
spikhammarstock med 3 hamrar och en
knipphammar-stock med 2 hamrar. Årliga smidesrätten
är 600 sk® gammalt ämnessmide, 200 sk®
nytt d:o och köperätt till 800 sk®
ämnesjern, eller tillsammans 4,600 sk®;
hvarförutan Lannafors smidesrätt, 893 sk®,
begagnas på arrende. Allt förvandlas för
närvarande till rnanufakturjern och utskeppas dels
på Stockholm och dels på Göteborg. Vidare
höra till bruket en tullmjölqvarn med 2 par
stenar, ett par husbehofs- och ett par
sqvalt-qvarnstenar, ett husbehofs-tegelverk, en d:o
såg samt ett tröskverk för vattenkraft.
Eget tackjern för smidet hemtas ifrån
Ymnings- eller Klunkhyttan på 3/4 à l’/4
mils afstånd ifrån bruket, merändels i
återföra under malmkörningen till dessa hyttor.
Bruksgården beslår af 2:ne reverterade
flyglar med 25 rum, ett större magasin om
3 våningar, kontorsbyggning af sten med 7
rum jemte en mängd uthus af trä, hvilka,
tillika med verkstäder och smedernas
boningshus af sten, alla äro i godt stånd och
under tegeltak.
Landtegendomen utgör 53/4 hemman
kronoskatte, med cirka 4,500 tunnl, skog och
inegor. Årliga utsädet vid gården på 2%
hemman deraf, under egen brukning, är 15
tunnor råg, 40 à 50 tunnor hafra och
omkring 20 t:r potates. Trädgården är anlagd
med mycken omsorg och består af cirka 6
tunnland, med vacker belägenhet invid
gården och 9:de eller nedra bruksdammen. —
Bruket har egen folkskola och dessutom
andel i 4 skolor. Folkmängden på bruket och
tillydande egendomar i Tysslinge, Kihls,
Hi-dinge och Knista socknar uppgår till 769
personer. Hela brandförsäkringsvärdet är
234,850 rdr rmt. Samtliga kronoskatter och
kommunala utgifter för år 1856 voro 3,845
rdr rmt.
GELSEBO. Ett mtl frälsesästeri med
un-derl. 2I5/16 förmedl. tili ll5/ie mtl af
frälsenatur, en skattlagd vattenmjölqvarn med 1
par stenar, en husbehofs-vädersåg, 20
särskildt bebyggda jordtorp, i Mölltorps socken,
Wadsbo härad och Skaraborgs län; tillhörde
år 1860 hr Aug. Tham. Hufvudgården
Gel-sebo, ett af ortens vackraste herresäten, med
stor och prydlig trädgård, ligger intill
allmän landsväg, högt, sundt och särdeles
naturskönt, mellan 2:ne små insjöar, har ’/4
mil till egen lastageplats vid sjön Wiken,
% mil till Forsviks kanalstation, jernbruk,
såg och qvarn, 3/s mil till sockenkyrkan,
1% mil till Carlsborgs fästning, 2% mil till
Hjo, 4 mil till Sköfde, 5 mil tiil Mariestad,
2% mil till närmaste jernvägsstation
Mo-holrn och ’/4 mil till gästgifvaregården
Hul-ängen, är bebyggd med en 2-vånings
mangårdsbyggnad, innehållande 2:ne förstugor, 13
boningsrum, utom kök m. m., 2:ne flyglar med
flera rum, nytt och rymligt
spannmålsmagasin i 3:ne våningar samt erforderliga
ladugårds- och andra uthus; varande alla
byggnaderna å Gelsebo försäkrade i länets
brandstodsbolag för 15,315 rdr och vid
underlydande landtgårdar till 6,925 rdr, allt rmt.
Egendomens egovälde, som har bestämda
gränser, utgör omkring 3,000 tunnl., deraf
1,111 tunnl. äro mer och mindre beväxta
med sågblock, timmer- och vedskog saml i
hagarne med vacker barr- och löfskog; och
enligt tillförlitlig jägeri-tjenstemans gjorda
taxering, kan af barrskogen, ulan skada
för dess bestånd, årligen afverkas omkring
300 såg- och 500 byggnadstimmer samt 200
famnar ved och kan med fördel säljas till
kringliggande skoglösare trakter.
Åkerjorden, af sand- och lermylla i 7:årig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
