Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6
St. Ibb.
lboholm.
sålunda ön Hven». Anledningen till
denna saga lär man hemtat deraf, att ön
förekommer såsom en stor jordklimp och
icke liar några synliga hälleberg. Om
man afser den tradition, som gör
Grim-hild till jättinna, så visas söder om
hennes graf ett stycke ute i sjön den s. k.
Grimhilds sten, hvilken hon säges i
vredesmod hafva ditslungat. Men bland
alla de minnesmärken, på hvilka ön
är så rik, finnas likväl tvänne, hvilkas
namn i sekler strålat på det vetande
Europas himmel, och som gjort en
jordfläck i det isiga norden lika, om icke
mer, ryktbar än dettas lysande
hjelteda-ter. Uranienborg och Stjerneborg lia
försvunnit från jorden; men de finnas dock
inom en rymd, som aldrig förgår, inom
vetenskapens stora område. Hvad som
ännu återstår för ögat att skåda af det
sednare skall här i korthet beskrifvas.
Uranienborg blir särskildt beskrifven på
sitt ställe. Stjerneborg var anlagd 70
steg sydligt från det sydliga hörnet
af Uranienborgs vall. Såsom bestående
af underjordiska rum, liar det bättre
emotstått tidens härjningar, och vid
pastor Ekdahls gräfningar under åren
1823 och 18.24 fann man tydliga spår
efter nedgångarna och förkamrarna till
krypterna; men de hafva åter under
tidens lopp fallit samman. En krypta
är likväl ännu öppen, i hvars botten
står en välslipad, tvärt afhuggen
granitkolonn eller kon, en aln liög, på
hvilken det större observationsinstrumentet,
kalladt: »Quadrans magnus chalibæus,
in quadrato etiam chalibæo
comprehen-sus, unåque Azimuthalis», har stått. De
under gräfningen anträffade lösa styckena,
såsom en sten med inskription, några
zirater af sandsten m. m. blefvo insända
att förvaras på Antiqvitetsmuseum i Lund.
Af byar och gårdar märkas:
Kungsladugården Uranienborg, se vidare den
artikeln. Tuna by, lll3/ie mantal i 29
lotter, taxerad* till 69,000 rdr, häraf
egas M 2, 3, 4, 29, 26, Vj2 mantal,
af handlanden M. Unæri enka; M 29
& 26 hafva fått namnet Nygård af dess
driftige uppodlare kapten M. E. Unærus.
M 39 & 40, 3/4 mantal, äro
kyrkoherdeboställe och taxeras till 3,870 rdr rmt.
— Adress: Landskrona. (Efter landtm. Gu.
stafsons Beskr. i Svenska Sockencharteverket.)
lboholm. Säteri uti Öfra Svennevads
socken, Sköllersta härad och Örebro län,
nära sjön Afvern; 2’/2 mantal med af-,
hysta rå- och rörshemmanen, y2
backa, ’/2 Sjö och ’/2 Nygård samt å
egendomen belägna torp och en
husbe-hofssåg, alltsammans taxeradt till 15,000
rdr rmt. Tillhör Bo fideikommiss i
ofvannämnde härad och socken, se Bo; och
tillägges här, att år 1691 var det, som
Anna Kruus tillbytte sig dessa hemman.
Ickersberg (Ektierberget).
Jerngrufvor i Stora Tuna socken, Säters
fögderi och Stora Kopparbergs län, i
Brobygge skogsmark, 2 mil sydvest från
socknens kyrka, vid södra foten af
Icker-berget. Gamla Ickerbergs- eller
Herr-grufvan uppgifves vara upptagen i början
af 1600-talet, och omkring 1696
upptogos ytterligare 3 grufvor. Hülphers
berättar, »att handlande i Gefle
sä-v gas härstädes haft åtskilliga
jerntillverk-ningar, kallade Köpmanssmällan, hvilka
sedan jemte många andra små jernverk
blefvo utdömde, så för skogarnes
besparing som dess nära belägenhet till
Falun.» Enligt Bergs-Kollegii berättelse
för 1860 brötos nämnda år uti
»Idkärs-berget» 458 skft T. V. jernmalm.
Berget består af röd granit; här liar brutits
kallbräckt jernmalm af 66 proc. halt.
Ickholm. Masugn i Rättviks socken
i Nedan-Siljans fögderi af Stora
Kopparbergs län, vid Ickåns utlopp i
Siljan; byggdes af egarne till
Fredshammars och Furudals bruk. Sedan en
rådman Holmqvist år 1806 fått
privilegier på anläggandet af masugnen tillika
med ett jernverk för 900 skeppunds
stångjernssmide och 300 skeppunds
äm-nessmide, öfverflyttades stångjernssmidet
till hälften till Fredshammar och till
hälften till Furudal, hvaremot
ämnes-smidet nedlades. Egdes 1860 till
hälften af brukspatron J G. Clasons
sterb-hus, till hälften af Ny och
Fredshammars aktiebolag. Efter mantalslängden
för år 1859 voro vid Ickholmen 24
invånare.
Idala. Annex-socken i Fjäre härad
af Halmstads län, 2 ’/4 mil sydost från
Kongsbacka, vid 220 fots höjd öfver
hafvet, har en areal af 5,184 tunnland
(efter Forssell 4,837 tunnland), af hvilka
300 äro sjöar och kärr. Marken är berg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
