Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Idala.
Idenor.
7
aktig; det högsta berget i socknen är
Texelberget, på hvars högsta spets
råmärket ligger mellan Halland och
Westergötland. Socknen består af 24
hemman om 637/48 mantal skatte, 3!/48
krono, 1 mänt. frälse, tillsammans 10,,J/24
mantal, skiftade i 50 delar och
taxerade 1859 jemte 4 qvarnar till 29,600
rdr rmt samt tillhörande allmoge;
beboddes år 1805 af 314, år 1855 af 430,
år 1859 af 450 (enl. mantalslängden)
och 1860 af 461 personer. Allmogens
klädsel består merändels af blått
vadmal och så kalladt fyrtråd. Karlarnes
hvardagskläder äro vanligen af sämskadt
skinn. Den här egentligen idkade
slöjden är lingarns-spånad, och garnet
säljes till nästgränsande grannar i Marks
härad. Af byar och gårdar märkas:
Håforss, 1 mantal frälse, skiftadt i 3
delar och taxeradt, tillika med 3
vatten-samt 1 sågqvarn, till 3,200 rdr rmt,
beläget på en höjd, har betydlig löfskog
af ek, björk och al, egor vid Lyfta-å,
der hemmanets qvarnar äro belägna, samt
jordmån dels af mylla, dels äfven af lera.
Hult, på en höjd; har jordmån af sand
och mylla samt löfskog lika m%d
Håforss. Idalahult 2/3 mantal skatte, i 3
delar, taxeradt till 2,400 rdr rmt; Lia,
1 mantal, skiftadt i 4 delar, taxeradt till
3,690 rdr rmt, ligger vid foten af ett
högt berg med egorna vid Lyfta-å och
har jordmån af lera. Hallen,
Rampegärde, Rostorp, Skoga, Slätthult och
Warekulla, tillsammans 2’/48 mant. krono,
brukas af 10 åboer. Uti sjelfva
West-götagränsen nära hemmanen
Rampegärde och Skoga ligger en liten sjö, kallad
Helsjön. Den erhöll 1809 en viss
märkvärdighet deraf, att tusentals personer
bland Hallands och Westergötlands
allmoge strömmade dit, för att både
in-och utvärtes begagna dess vatten.
Förtroendet till vattnets undergörande kraft
väcktes genom berättelser, att barn, som
på sjöstranden vaktade kreatur, detta
år ofta sett en ung qvinna sittande på
vattnet, visande dem en i handen hållen
orm och på detta sätt tillkännagifvande
vattnets helande kraft (ormen har hos
forntidens folkslag både i mythologiskt,
symboliskt och allegoriskt afseende varit
ansedd såsom ganska betydelsefull),
hvilken återkommer blott hvart hundrade
| år, jemte ormen och vattennymfen.
Forn-lemningen Ormstenen, tillika med
namnet Underlund, på ett ställe invid sjön,
förtjena fornforskarens uppmärksamhet.
— Ortfiamnet Idala härledes derifrån,
att trakten först bebyggdes i dalarna vid
Lvfta å, der hemmanet Slätthall nu är
v 7
beläget. Socknen, som af denna i
dalarna först bebyggda nejd kallades
Idala, är annex till Frillesås regala
pastorat af 2:dra klassen i Fjäre och Wiske
kontrakt af Göteborgs stift. Kyrkan är
31 alnar lång och 11 alnar bred, täckt
med tegel och hvälfd med bräder. Uti
tornet hänger en år 1799 gjuten klocka.
Kyrkans silfver, bestående af kalk och
patén, är i sednare tider arbetadt och
väger 36 lod. Prestgården, 1 mantal,
taxeras till 2,200 rdr rmt. Den första
pastorn här skall hafva blifvit mördad
Juldagen vid Tjufån eller Tjufkärr, nära
intill prestgården. — Uti socknens
am-bulatoriska skola undervisades 1859: 13
gossar och 9 flickor af en, med
Gällinge gemensam, examinerad lärare. —
Adress: Kongsbacka.
Ideberg. Allmänning uti Slätthögs
socken, Allbo härad af Kronobergs län.
Vid denna skog hade på 1700-talet
handelsman N. Broms i Stockholm
anlagt ett calcinerbruk med 6 pannor,
kalladt Ideberg, men som nedlades.
Hemmanet Ideberg består af y8 mantal, som
är skiftadt i 2 delar och taxerades 1859
jemte en intägt till 830 rdr rmt.
Idebo. 1) Ett mantal frälse uti
Malexander socken af Ydre härad och
Linköpings län, beläget på vestra sidan
af Aspenäs udde, kallas 1686 krono,
köpt af Bengt Rääf 1643, men hörande
under Aspenäs; lydde dertill ännu 1786;
egdes 1825 af Johan Samuelsson i
Stjer-nesand, 1852 af L. G. Gyllenhammar
derstädes samt år 1861 af sekréter
Reutersvärd på Ekenäs, hvarest han dog
samma år den 3 Januari.
Taxeringsvärdet var 1858: 3,430 rdr rmt. 2)
Mi-litiæboställe, halft mantal krono i samma
socken, med god äng, godt bete,
tillräcklig skog och något fiske.
Idcnor Annex-socken till
Hudiksvalls stadsförsamling, belägen i
Helsinglands norra fögderi af Gefleborgs län,
’/2 mil söder om staden vid hafvet och
80 fot öfver detsamma, omfattar jemte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
