- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
138

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

138 Karreby.

Karreby.

anhed, l/4 Skogsbyn, V4 Sunnansjö,
43/84 Bysala, 7/40 Nibbarsbo brukas af
landtbönder. Taxeringsvärdet för det
hela 1859 var 440,393 rdr rmt, häraf
407,760 rdr rmt för brukstillverkningen,
som utgjorde: 29,902 && 45 ü, eller
8,305 sicU 2 IM Q 16 stångjärnssmide.
Samtliga verkstäderna äro byggda af sten,
äfvensom ett större tegelbruk finnes här.
En vexelundervisningsskola inrättades
1823 af baron C. J. af Nordin,
hvarest 40 till 50 barn årligen njuta fri
undervisning. Verkets smidesstämpel
visar en flygande örn.

Karreby (Kareby i jordeboken).
Regalt pastorat af 2:dra klassen, hörande till
Elfsyssels öfra kontrakt i Göteborgs stift,
utgöres af Kareby, moderförsamling och
Romelanda, annex, samt upptager norra
hälften af Södre härad, och innefattande
853/g mantal. Pastoratet som eger en
träffande likhet med en stöfvel, hvars
fots främre del intages af Kareby
socken i riktning mot vester, uppfylles till
största delen af Inlandsfjället med dess
klippor, sjöar och mossar; den reellaste
marken ligger utmed Götaelf och i den
dalgång, som tränger sig fram förbi
Romelanda kyrka, samt på den stora
Kar-ebyslätten i socknen af samma namn.
Utan att trakten kan få namn af
vacker, finnas här rätt många angenäma
vuer, hufvudsakligen frambragta af en
myckenhet små vattensamlingar, hvars
antal blott i Romelanda socken uppgå
till sextioen. På gränsen mellan båda
socknarne ligger uti en uppbrukad och
småtäck dal den icke så obetydliga
Romsjön, kring hvars stränder flera hemman
äro belägna. Dessa sjöar, som äro
ganska fiskrika, innehålla en art af
blod-iglar (nyligen upptäckta) hvilka i
medicinskt afseende äro lika användbara som
de vanliga, ifrån hvilka de isynnerhet
skilja sig derigenom att de äre hvitprickiga.
Det högsta berget inom pastoratet är det
isolerade Aleklåttan i Romelanda socken,
som, utan att hafva någon särdeles höjd
öfver hafsytan, dock synes långt utåt
Kattegatt. Allmogen föder sig nästan
uteslutande af jordbruket. I de tre
sednaste åren har församlingen haft
missväxt. Folklynnet är sådant som man
kan vänta sig det hos afkomlingarne af
de äkta elfvagrimarne. Särdeles äro be-

byggarne på Romslanda torp mindre väl
anskrifna. Folkmängden uppgick 1860
till 3,424 personer. Kareby,
modersocken, ligger uti Inlands Södre härad
af Bohus län, 1/2 mil n. v. från Kongelf,
vid 110 fots höjd öfver hafvet, och
omfattar en areal af 8,031 tunnl., hvaraf
324 äro insjöar. Landet är flackt och
kält, och innehåller en af Inlands
största och jemnaste slätter, den s. k.
Kareby hed; på densamma och i
allmänhet i dalgångarne råder lermylla och
lera; men i norra och nordöstra
trakterna af socknen, sand och lättare
mull-jord; skälsand förekommer flerstädes.
Skogsbristen är allmän, och tillgången
på bränntorf i det närmaste uttömd.
Socknen, som år 1805 beboddes af 924
och 1860 af 1,553 personer, består af
32 mant. sk., 4% kr., V2 fr., summa
365/g mant., skiftade i 155 delar och
taxerades 1860 till 174,072 l/2 rdr rmt.
Intet af hemmanen är särdeles utmärkt
framför de andra. Hufvudsäde på dem
är korn och bönor, och den mesta jör
den är upptagen till åker. —
Kareby hvars äldsta namn är Kallabü, lärer
först i början af 1600-talet ansetts för
moderförsamling. Korntionden utgöres
med omkring 75 t:r. Kyrkan ligger vid
foten af de bergåsar, som i vester höja
sig öfver Karreby hed. 1 katholska
tiden, var hon helgad åt jungfru Maria. Att
hon eger hög ålder, visa de inåtlutande
murarne. Hon har 2:ne gånger blifvit
betydligt utvidgad, nemligen 1672 och
sedan i början af förra seklet. Den
konstlösa predikostolen är ifrån danska
tiden. Kyrkan eger en stor
märkvärdighet uti en uråldrig dopfunt af tälgsten,
hvilken har mycken likhet med
funtskå-len i Norums kyrka och är fyrkantig.
Den ena sidan föreställer i upphöjdt
arbete två fyrbenta djur med treklufna
svansar, uträckande sina tungor emot
hvarandra öfver en oval figur, hvars
betydelse är svår att afgöra. På den
andra sidan afbildas ett kors under
ranklika sirater och på den tredje ett örtstånd.
På den fjerde ser man under en
drak-slinga en horizontelt ställd runskrift:
ratfjisair liaimamnarlifisfri, samt en
bind-runa. Under runraden är uthuggen en
valknutslik slingerprydnad. Att denna
dopfunt tillhörer den äldsta christna ti-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/4/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free