Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
162
Kimstad.
Kimstad.
Längst i söder hör delvis hit den
dalsänkning, hvilken stryker fram här
mellan Roxen och Asplången, med den i
norra sluttningen anlagda kanalen, och
socknen utskjuter till och med en spets
i söder derom från Norsholm inåt
Skärkind. I denna sydligaste bygden är
slätten rådande; Roxens södra strand är
sidländ. Motala ström, som från
Norsholm går åt norr till, midt för kyrkan,
derpå åt nordvest till Kullerstad, delar
socknen i tvänne något olika stora delar.
Den östra större skiljes från slätten i
söder af en sammanhängande tämligen
brant berg- och skogsås. Vestra
bygden på andra sidan om strömmen
upptages både vid elfbrädden och inåt af
större och mindre bergkullar och
skogsbackar, med mellanliggande små dalar,
kärr, gölar och få slättmarker; några
bäckar gå dels till Roxen, dels till
Motala ström, den största frårn Hörken och
Dänseln invid norra gränsen. Flera
olika trakter förete vackra naturscener,
såsom vid Runstorp, Norsholm och Hulta
i södra bygden, Landsjö och Löfstad
uppe uti den östra, Ekekullen öster om
kyrkan, Tångestad, Forssby, Nygård
samt Lyckeberg invid strömmen.
Jordmånen är omvexlande lera, dung-,
klapperstens- och sandjord, i allmänhet
ganska bördig. Klimatet är friskt och sundt;
växtligheten ej utan hinder af läget
mellan större och mindre vattendrag,
som draga till sig det mesta af
nederbörden före midsommar. Ortens
hufvudnäring är åker- och ängsbruk, med
boskapsskötsel, båda under sednare
tider betydligt uppdrifna. Sädesslagen
äro de vanliga; mest sås råg och hvete;
-af foderväxter odlas klöfver, timothej
och något vicker. Skog finnes ej vid
alla hemman, vid en del motsvarande
det egna behofvet och vid några få
derutöfver. Fiske idkas i sjöarna och i
Motalaström. En del af allmogen förtjenar
på forsling af varor mellan Norsholms
kanalstation och Norrköping. Socknen,
som år 1750 beboddes af 1030 och
1860 af 1448 personer, består af 227/12
sk., 3% kr., 20% frälse, tills. 46% mant.
skiftade i 59 delar och tax. med
vattenverk och lägenheter till 390,160 rdr rmt.
1 mant. sk., 1/2 fr. Böda, 1 fr.
Fröje-rum, % fr. Hundstorp, 1 sk. Rundstorp
V2 fr. Stafsäter, 1/2 Sätra, l/2 Ulfveryd,
2 mant. sk. och 3V2 fr. med 258
invånare, belägna vester om strömmen,
höra i juridiskt hänseende till Risinge
tingslag. Den under större gods lydande
allmogen står gemenligen lägre än den
Öfriga i välstånd och sedlighet, emedan
högt uppjagade arrendevilkor eller
dagsverksskyldigheter nedtrycka dess
verksamhet för eget bästa. Under
kathol-ska tiden hafva 6V2 gårdar inom
socknen lydt under kyrkliga stiftelser, 10%
under Alvastra, Wreta och Strengnäs
kloster af samtliga 44% inom landslag,
enligt 1700 års jordebok. De hemman,
som räknas till Risinge tingslag, hafva
hört till Wänge bergslag. Få 1600-talet
hafva de flesta hemmanen lydt under
adel. — Kimstadha nämnes redan på
1200-talet, äfven Kympestadha 1383.
Det iiar tidtals haft med Kullerstad
gemensam kyrkoherde. Sedan 1699 har
Löfstads säteris egare haft jus.
patronatus, derför att grefve Axel Liljes fru
testamenterat till kyrkan 12000 daler
kopparmynt. Samma slägt har ock
bekostat kyrkans ombyggnad från 1728
—33; tornet blef färdigt 1770, och
kyrkan med orgelverk invigd 1771.
På kyrktaket stå af gammalt två
ryttarebilder, föreställda i ett bilderverk af jern,
sittande bakfram på sina hästar,
betecknande enligt sägnen två prinsar med
namnet Erik, af Olof Skötkonungs ätt,
Emunds och Amunds söner, hvilka skola
hafva dödat hvarandra i envigeskamp.
Af striden kallades orten först
Kämpestad, som sedan i hastigare uttal
förvandlats till Kimstad; åkrarna till
prest-gårdens egor kallas ännu kämpaåkrarne.
Socknen har kyrka och fattigkassor samt
tre fattighus, de två vid Landsjö och
Löfstads säterier, hvilka hafva hvar sin
egen fattigvård; en donation från år
1847 af kapt. Is. Forsskål till belöning
för tjenstehjon, särdeles vid
ladugårdsskötseln; en från 1852 af major frih.
Kuylenstjerna för en stattorparefamilj;
ett sädesmagazin och en sparbank,
såsom afdelning af den allmänna i
Linköping. Barnundervisningen bestrides i
fast skola af en examinerad lärare; år
1859 för 60 barn, medan 146
undervisades i hemmet. — Af fornminnen
finnas, utom hvad som är nämndt vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
