Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kimstad.
Kind.
163
kyrkan, en runsten i kyrkomuren, en
fyrkantig stensättning på en kulle i Landsjö
gärde, kallad kung Eriks graf, och säger
folket, att en af konungasönerna ligger
der begrafven, lemningar efter en
stenbyggnad på en holme i sjön derstädes;
en hög vid Ökna, der man velat söka
häradets gamla tingsställe; ruiner efter
byggnader vid Norsholm, dels på udden
mellan Eoxen och strömmen, dels öster
om den sednare, samt mot öster den
sänkning, kallad Tvärån, äfven Braskens
Graf, som ansetts vara en början till
kanalförbindelse med Östersjön från denna
biskops tid, men som några anse böra
tillskrifvas hertig Johan af Östergötland.
Säkert är, att biskop Brask, liksom hans
företrädare, från 1100-talet, här haft ett
gods af betydenhet, kalladt Munkeboda,
sednare Noor eller Norsholm, med ny
åbvggnad från 1400-talet, och att det
sedermera, efter skedd indragning till
kiVman, var en ansenlig kungsgård.
Sägnen, att här eller, efter en annan
mening, vid Landsjö, funnits ett kloster
med namnet Munkeboda, bestyrkes af
befintliga handlingar. Vid gräfningen
af Göta Kanal gjordes fynd af gamla
stridsvapen, skeletter, ’sköldpaddskal
m. m.; nedanför Kimstads qvarnar
gjordes år 1818 ett högst sällsynt och
förmånligt fiske, då ett konststycke af
guld jemte 16 ålar uppdrogs.
Konststycket, hvilket fastnat i refven, bestod
af en dryg svensk aln i omkrets och
hade form af en tallrik. På detsamma
voro anbragta en mängd figurer i
upphöjdt arbete samt ädla stenar af
rubiner, ametister och granater jemte en
ganska stor saphir. Polska riksvapnet
samt Östgöta och Småländska
landskapsvapnen funnos ock der föreställda. Det
inlöstes af Kgl. Maj:t och kronan med
166 dukater à 1 rdr 12 sk. 6 rst.
specie. Ibland kyrkoherdar må nämnas
Anders Claudius, år 1590; han egde
stor lärdom och blef, för sin
tillgifvenhet för kon. Sigismund, halshuggen på
torget i Wadstena.
1 alla socknedelarna finnas blandade
säterier med underlydande hemman af andra gårdar
i ståndspersoners händer samt bondhemman,
de sistnämnda dock ej utgörande V4 af hela
mautalet. Af större egendomar märkas: 1
Alfvastad med 1/a Huseryd, tax. till 10,580 rdr,
eges af ^arfvare J. Fischer i Norrköping; Tån-
gestad säteri med 1 mant. Ask, 1 Greby, 2, 3
Huseryd, Kmstads tullqvarn och grynverk (tax. till
00,000 rdr), tax. till 101,440 rdr rmt.;
Löfve-stads säteri med 3 mant. Aspa, 1 mant. Brinck,
Ilageby, V4 Svinsäter, 1 Udderna, allt
tax. till 44,810 rdr rmt; Forsby säteri med 1
mant. Gillberga, tax. till 12,900 rdr, eges af
vinhandlaren G. A. Weslien i Norrköping, som
äfven eger Kimstad 2 mant. säteri rusthåll och
11/4 Lera, tax. till 17,660 rdr rmt. — 7/8 mant.
Hulta, f. d. boställe, tax. till 4770 rdr, eges af
Göta kanalbolag; Norsholm säteri med 3/4
Ladugården. V2 Svartorp tax. till 60,960 rdr.;
Landsjö frälse-säteri med 1 Melby, 1
Shrum-lösa, ’/4 Tyrestorp, 2 Wallby, tax. till 46,150
rdr; Rundstorp 1 mant. säterirusthåll, tax. till
11,240 rdr, eges af grefve C. E. Lewenhaupt;
V2 Stafsätter, tax. till 3,200 rdr, eges af
brukspatron W. Eklund i Norrköping. Boställen äro:
Nygård 1 mant., prestgården, tax. till 6,000
rdr, 3/4 mant. Åkerby, tax. till 3,000 rdr;
Kim-stad 2 n:r utjordar, tax. till 600 rdr, är
klockarebol. — Adress: Norrköping.
Kiüd. Härad i Linköpings län,
ligger i söder från Linköping, omkring
Stångåns mellersta dalgång med dertill
hörande stora sjöar och deras många
tillflöden från Holavedens nordöstra
fortsättningar, mellan Bankekinds härad i
nordost, Hanekinds i norr, Walkebo i
vester och norr, Wifolka i nordvest,
Ydre i vester och sydvest samt
Sevedes, Södra och Norra Tjusts härader
af Kalmar län i söder och öster. Det
liar 4 till 5 mils utsträckning från
norr till söder och 2 till 4 mils bredd
samt upptager en areal af 258,296 tunnl.,
hvaraf 38,232 tunnl. insjöar (49,600 t:l.
sjöar och kärr enligt Forsell). Hit höra
10 hela socknar, innefattande hela Kinds
kontrakt, (se samma,) samt Tirserum af
Ydre, och delar af tre, Ulrika i Wifolka
prosteri, Åtved i Bankekinds och Dalhem
i Norra Tjusts kontrakt, allt inom Kinds
och Ydre fögderi, med tingsstället på
Kisa gästgifvaregård i Kisa socken.
Folkmängden, som år 1805 var 13,907,
uppgick 1860 till 19,535, men år 1855
till 20,022 personer; anledningen till
folkmängdens aftagande tillskrifves de
under sednare åren gjorda utflyttningarna
till Amerika; under de fem åren 1848
I —52 ha utflyttat ej mindre än 802
personer. Hemmantalet är 39943/48. Stora
dalgången och äfven åtskilliga sidodalar
förete en naturskön omvexling af slätter,
berg, skog och sjö; de yttre
-kringliggande trakterna hafva blott smärre
slätter, mera kärr och småsjöar, vidsträck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
