Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klefva.
Klefva.
185
ten. Jordlagret straxt ofvanom denna
ås består af god svartmylla på
lerbot-ten, men högre upp eller norr om
kyrkovägen uteslutande af sandmylla på
sandbotten. Den södra och östra delen af
socknen är slättlandet likt, och erbjuder
ögat en föga vacker anblick, men då man
träder upp på öfversta afsatsen, vid
prest-gården, får man en aning om den
ovanliga och högst frappanta tafla, som här
till en del synes och från den högsta
punkten i bergklefven utsträcker sig i
ali sin herrlighet. Man öfverskådar här
hela östra och södra delen af Kinne
härad samt en del af Kinnefjerdings,
Wadsbo och Walla härader, med Billin-
o
gen i fonden, samt Alle- och Mösseberg
längre bort mot söder. En ovanlig
rikedom af blommor, till en del ganska
sällsynta, pryda dess nejder. Inunder
Klefva växa vildapel, ek, björk, sälg,
rönn, oxel, lönn, ask och hägg samt
buskar af hagtorn, berberis och hassel.
Flera mindre vanliga växter finnas här:
Inula salicina, på vallen ofvanföre samt i Klefva
sluttningen; Leotondon hastile hispidum vid
Brattfors; Viburnum opulus, Valeriana
sambuci-folia mellan Martorp och Brattfors; Fedia
den-tata, i åkertäppor ofvanför Klefva åt Martorp
till; Sherardia arvensis, Campanula cervicaria,
Symphytum officinale, Lithospermum officinale,
Solanum nigrum, Pedictilaris sceptrum.
Caroli-num, Salix livida, Epipactis microphylla, Carex
pilultfera och glauca, Triticum caninum, Fesluca
gigantea, Poa compressa, Lecidea lurida å den
blottade kalkklefven vid Lilla Brattfors m. fl.
Vester om Sihls kyrka, egentligen på en
del af Agårdens egor, finnes 3/4 alns
djup lerblandad svartmylla på lerbotten,
som troligen är den bäst bärande ort i
hela häradet. I socknens sydvestra del
ligger en äng, maden kallad, som
lemnar den egentliga hötillgången, men som
ofta öfversvämmas af vatten, hvarigenom
stundom hela skörden, cirka 800 lass,
gått förlorad. Om vattnet blefve
afdi-kadt skulle fältet vara förträffligt för
odling. Vid skiftesförrättningen var ock
fråga derom, men delegarne voro då
liknöjda, hvarföre frågan förföll.
Sock-narne, som beboddes 1805 af 447 och
1860 af 519 hvaraf i Klefva 292 och
i Sihl 227 personer, består af 21l/4
mant., deraf i Klefva 5Y4 mant. skatte,
1V2 krono, 5l/2 frälse, och i Sihl 3V4
sk., 5 kr., 3/4 fr. Taxeringsvärdet var
år 1858: 107,250 rdr rmt. Indelnings-
IV.
innehafvarne af prestgården samt
sergeantsbostället Anders Erilsgården i Klefva
äro de enda ståndspersoner i denna
socken. Utom majorsbostället Sihlboholm
och Agården bebos Sihl af endast
allmoge. I forna tider och ej långt före
närvarande tid har allmogen varit känd
för redlighet och ordentlighet. För
några år sedan hörde man de äldre af
socknemännen försäkra, att i deras tid
ej någon stöld skett inom samhället,
men bränvinssupandet har här så tagit
öfverhanden, att till följe deraf ärlighet
och seder nu stå på sämre punkt. Efter
laga skiftena råder visserligen nu mera en
mer allmän välmåga och trefnad ibland
hemmansegarne; men båda socknarne
hafva en mängd backstugusittare och
inhyseshjon, som hårdt tryckas af
fattigdom. Odlingsföretagen hafva de
sednare åren visserligen tilltagit och
arbets-förtjenst derigenom för de fattiga något
blifvit beredd; men för öfrigt finnes ej
på nära håll någon arbetsförtjenst, hvadan
allmänna välgörenheten får mycket
anlitas. Lefnadssättet är mer enkelt än i
andra trakter af länet; vanligen brukas
hemmaväfda kläder. Boningshusen
bestå af envåningshus, merändels inredda
till en större stuga, kök, skafferi och
en kammare; rummen äro vanligen
försedda med enkla tapeter, äfvensom
väggarne med träsnitt-taflor, dels från
Stockholm, dels från den gamla
Jönköpingsfabriken. Lönerna till tjenstehjonen
utgå i penningar, klädespersedlar och
kost, för en dräng sammanräknadt till
150 rdr samt för en piga 120 rdr rmt.
Efter laga skiftena har åkerbruket
väl vunnit en betydlig förkofran, ehuru
det ännu 1852 stod på en låg punkt,
De förmögnare hemmansegarne hafva
anlagt cirkulationsindelningar i 7 à 8
gärden, men de öfriga vidhålla ännu
det gamla treskiftesjordbruket. På
öfversta jordlagret i Klefva sås vanligen
råg, ärter, blandsäd och hafre samt
sättes mycket potates. De senare trifvas
isynnerhet förträffligt och blifva
särdeles fasta och goda. Man förvånas
öfver att se dem ofta utsatta midt uti
slamhögarne efter den vid
kalkbränningen förbrända skiffern, der de nästan
alltid gifva god skörd. På de nedersta
lagren sås hvete, råg och hafre samt
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
