- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
201

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Klöfva-hallar.

9

Klofvedal. 201

;V8 lappm., göra å 6 tunnl. pr mant.:
85/48 mant. sk., 5/i6 mant. kr., och tax.
jemte 19 lägenheter till 21,760 rdr rmt.
Jordeboks- och hemmantalsräntan är 88
rdr 2 sk. kronotionden 21 t:r 1 kappe
säd. Beväringsmanskapet uppgick 1859
till 18 man, och funnos i socknen samma
år 4 backstugusittare. Folket beskrifves
såsom mycket hjelpsam t och tacksamt
äfven för det ringaste. De äro storväxta
och väl bildade. Namnet förmodar
Hulphers vara härledt deraf, att här ej
funnits någon annan väg än en klöfväg,
som betyder en boskaps- eller fäväg,
kan ock vara af Ljunga-elfvens
krökning, som här liknar en klöf. Kyrkan
af trä, byggd i början af detta
århundrade, är belägen på en halfö vid
Klöfsjön, som förenas längre ned med
elfven. Barnundervisningen bestrides i
ambulatorisk skola af en examinerad
lärare för (år 1859) 132 barn, medan 10
barn undervisades hemma. Kon. Carl
XI reste härigenom 1686 och öfver
Klöfvefjället till Herjeådalen.

Här finnas tre byar: Klöfsjöby på 14 n:r, 45/c
mant. sk. 5/16 krono-heraman M 9 af denua by
sergeant-boställe, tax. till 540 rdr; 15/6 mant.
Qvarnsjö med 3 torp; 11/3 Skålan på 15 delar
och tax. med 2 torp till 4,630 rdr. Den
sistnämnda samt l1-’fi Qvarnsjö hafva hört hit
blott sedan d. 20 Augusti 1857. — Adress:
Östersund.

Klöfva-hallar i Stenestad socken i
Skåne, bilda en bergsdal i Stenestad
by och sträcka sig i n. n. v. I dalen
finnes en utmärkt stor och vacker
jättestuga, i hvilken snapphanarne sägas haft
ett godt gömställe.

Klöfvan (Klöfnen). Ett mant.
frälsesäteri uti Bolstads socken i Sundals
härad på Dal och Elfsborgs län, hörer
till fideikommisset Qvantensburg.

Klöfvedal. Annex-socken till
Stenkyrka pastorat, ligger uti Tjörns härad
och Göteborgs län, 2V4 mil nordvest
från Marstrand, på ön Tjörn, 6 mil
från Göteborg — vid 75 fots höjd
öfver hafvet — och omfattar en areal af
6049 tunnl. hvaraf 19 äro mossar. Med
undantag af den rika dal, som utbreder
sig mot Stenkyrka socken, är trakten
icke annat än en splittrad klippa, hvars
massor flerstädes, såsom vid Onneröd,
erbjuda imposanta utsigter. Socknen, som
år 1805 beboddes af 1199, år 1840 af

IV.

1146 och 1860 af 1422 personer,
består af 13l/4 mant. skatte, 1 mant. kr.,
10 Ve frälse, skiftade i 175 delar, och
tax. till 134,550 rdr rmt. Folket är
det förmögnaste i pastoratet, i anseende
till större hushållsamhet och större
ar-betsflit, särdeles hvad fisket angår. De
egentliga fiskarena, hvilkas antal är stort,
måste likväl härifrån undantagas. —
Klöfvedal skrifves i äldsta handlingar
Klau-fadal. Den gamla kyrkan, som var,
efter Holmberg, den skröpligaste helgedom
i kristenheten, var bestämd att nedrifvas
1846; om det skedt och någon ny
blifvit uppbyggd saknas uppgift.
Barnundervisningen bestrides af en examinerad
lärare i fast skola för 137 barn (år
1859), medan 65 erhöllo undervisning
hemma. Af fornlemningar finnes en högst
märkvärdig, vid gården Pirlanda,
bestående af en mängd stensättningar på en
backe af 200 alnars längd och 100 dito
bredd, af allmogen kallad Pirlanda
domstenar, likväl oriktigt dermed angifvande
ett forntida tingställe, då deremot vid
gräfning uti 30 med jord fyllda
cirkelformer funna väl arbetade lerurnor,
fyllda med ben, angifva en
begrafningsplats. St. Olofs Valar eller Vårdar
kallas 6, på ett högt berg ofvanför
Kyrkesund, uppmurade, runda
stenpelare. Af de 4 nu qvarstående ega de
största en höjd af 4 alnar. En är
ihålig och kallas kyrkan. Traditionen
förmäler om dessa stenstoders tillkomst,
att St. Olof och hans broder Harald
anställt en vadsegling, hvarvid den förre,
som blifvit efter, emedan han först ville
afhöra messan, spände med fulla segel
fram igenom Kyrkesund, ett trångt
farvatten mellan ön Tjörn och Herrön,
der förr icke fanns skeppslopp, och fick
derigenom försprång före sin broder,
som tog vägen utomskärs. Till minne af
det gjorda underverket och tillkomsten
af Kyrkesunds farled, lät St. Olof
uppresa nämnda sjömärke. En annan sägen
är, att desamma äro troll, som velat
hindra konungens färd, men blifvit af
honom förvandlade i sten, hvarom ock
förr sjöngs en visa. Dessa St. Olofs
Valar synas emellertid från början haft
till bestämmelse att tjena till sjömärken.
En rik källa nedanför berget, på
hvil-kets spets dessa stå, kallas St. Olofs

26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:48:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/4/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free