Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kopparberget, Stora.
forbehållit sig endast styrelsen och
ledningen af det hela. Ännu står en
bergs-hauptman i spetsen för grufvans
styrelse; men Bergslaget har nu sednast
anhållit, att denna tjenst måtte bli
indragen och grufvan förenas med 4:de
Bergverksdistriktet.
De bergsmän, som hafva aktier eller
lotter i grufvan, utgöra ett bolag,
kalladt Stora Kopparbergs Bergslag.
Lotternas antal har omvexlat vid olika
tider; de kallas allmänneligen fjerdeparter.
I Gustaf Wasas tid delades grufvan i 20
par och hvarje par i 4 helfjerdingar,
hvilka åter bestodo hvardera af 4
fjerdeparter; antalet af helfjerdingar var
således 80 och af fjerdeparter 320.
Dessas antal ökades efter hand; i början
af Carl IX-.s regering nämnas trettio par
eller 120 helfjerdingar, och år 1607
bestämdes vid en s. k. »förening»
mellan kon. Carl och bergslagen, parens
antal till 65. Konungen skulle då ega
fjerdedelen i grufvan och underhöll ett
motsvarande antal arbetare. Från 1616
har antalet af bergsmännens fjerdeparter
varit 896, hvartill kommo kronan
tillhöriga 304, eller tillsammans 1,200,
hvilket antal ännu är det bestående;
736 fjerdeparter representerades vid
bolagsstämman 1858 af 42 bolagsmän.
I äldre tider lottades på grufstugan om
den ordning, hvari paren skulle få malm,
hvilket kallades »dobbla», och hvilket
tillgick så, att man kastade tärning i
ett stort kopparfat, då den, som slog
högsta ögonen, först fick malm. Ju mer
malm, som grufvan gaf, desto oftare
dobblades det. Numer delas den
uppfordrade malmen i vissa s. k. »hopar»,
hvilka dels säljas på auktion till
betäckande af allmänna utgifter, dels utdelas
till fjerdepartsinnehafvarne och sedan af
de »brukande bergsmännen» utsmältas
vid deras hyttor, hvilka uppgifvas
utgöra ett antal af 71.
Grufvans utseende i fordna tider var
helt annorlunda än nu. I fordna tider
var hon indelad i tre arbetsrum: Skepps-,
Bond- och Blank-stöten. Hvar och en
af dessa sänkningar hade ett djup af
80—90 famnar, men talrika rum och
orter, hvilka slutligen blefvo så
genombrutna, och för hvilka man lemnade så
svaga fästen och pelare, att ras blefvo
Kopparberget, Stora. 235
oundvikliga. Sådana inträffade också
åren 1655, 1675 samt tvänne gånger
1686; dessa voro dock icke så
betydliga; men när arbetet ändock fortsattes
på samma sätt, inträffade slutligen den
25 April och 26 Juni 1687 tvänne ras,
genom hvilka stora grufvan igenfylldes
och den ofantliga öppning bildades, som
nu kallas Stöten, och som liar en längd
af 200 famnar, en bredd af 110 och
ett djup af 50. Efter detta ras
afstad-nade allt arbete för någon tid,
grufkon-ster och uppfordringsverk förderfvades
och grufvan stod under vatten, tilldess
allt åter hunnit komma i det skick, att
arbetet kunde företagas på nytt.
Sednast, år 1854, träffades grufvan af den
olyckan, att eld kom lös djupt nere i
densamma och kunde släckas först efter
förloppet af 14 dagar. Skadan
beräknades till omkring 3000 rdr rmt.
Vid olika tidpunkter har grufvans
afkastning varit högst olika. Före det
ofvannämnda stora raset (d. 25 Apr. 1687)
gaf hon mest; i Carl IX:s tid steg
afkastningen till 12 à 15,000 skU om året,
hvarföre konungen äfven befallde, att
grufvan skulle kallas »Sveriges Lycka.»
Högsta tillverkningen uppgifves för år
1650, då grufvan gaf ända till 20,321
sktt. Från 1633 till 1690 gaf grufvan
årligen 11 till 12,000 skü, och under
de 128 åren imellan 1633 och 1761
skall medelafkastningen hafva uppgått
till 9,615 skU om året. Under Carl XILs
regering nedgick afkastningen till
omkring 6000 skU om året; men sedan
denna tid har grufvan icke gifvit ens
så mycket. Från blott 2,614 skU, som
grufvan gaf 1842, höjde sig hennes
afkastning 1850 till 4,976 skU och har
sedan stadnat mellan 4 och 5000 skU.
o
Ar 1860 arbetades i 100 arbetsrum, af
hvilka 50 gåfvo i vinst 117,850, men
deremot 50 i förlust 16,748 rdr rmt.
Ur grufvan uppfordrades sistnämnda år
195,328 tunnor berg med en kostnad
af 153,756 rdr rmt, och under året
tillverkad råkoppar utgjorde 3,144 skU
11 lU vacker råkopparvigt.
Fjerdeparts-egarnes behållning var 49,435 rdr, hvaraf
48,000 rdr utdelades med 40 rdr å
hvarje fjerdepart.
Grufvans n. v. djup är 200 famnar.
De till henne hörande konsterna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
